Foto Järntorget kvällstid

Vems trygghet?

Publicerad: 19 oktober, 2011
Sidansvarig: Vanja Larberg
På spaning - Järntorget

 

Trygghet är en komplex fråga och att se till tryggheten i en stadsdel eller på en plats handlar om att se platsen ur så många gruppers perspektiv som möjligt, och sedan väga gruppernas behov mot varandra för att försöka hitta en balans som fungerar för alla. Det är ofta förledande enkelt att utgå ifrån vissa gruppers behov, men då riskerar man att skapa större otrygghet hos andra grupper. Vill vi att alla skall ha möjlighet att använda det offentliga rummet så får vi inte bortse från underprivilegierade grupper som ungdomar, hemlösa och personer som arbetar i verksamheter som anses störande eller tvivelaktiga.

Kring Järntorget innebär det att bland annat se till de kvinnor som arbetar i porrbutiker och -klubbar långs Andra Långgatan. Långgatorna, som sträcker sig mellan Järntorget och Masthuggstorget, hade länge en stämpel av sjaskiga bakgator med tveksamma verksamheter som porrklubbar och svartklubbar samt dåligt underhållna lokaler och lägenheter. Detta gav delvis upphov till en fristad för verksamheter som annars sällan får ta plats i stadens centrala delar och här fanns en myllrande blandning av billiga studentlägenheter, ateljéer, antikvariat, politiska organisationer och verkstäder men även en hel del sociala problem.

Numera har Långgatornas prägel ändrats till fördel för upprustade lägenheter, caféer, pubar, restauranger och småbutiker. Porrklubbarna, liksom en del av de övriga äldre verksamheterna, finns fortfarande kvar och framför allt porrklubbarna är omdiskuterade ur trygghetssynpunkt då många upplever att de är obehagliga att passera under kvälls- och nattetid. Samtidigt skulle jag vilja hävda vikten av att även den typen av ljusskygga verksamheter – kanske i själva verket speciellt de – ligger i områden där framför allt personalen kan känna sig trygga när de tar sig till och från jobbet. Dessa verksamheter har kvinnliga anställda som redan från början är socialt utsatta och stigmatiserade och därmed löper större risk att uppleva otrygghet i det offentliga rummet.

Det finns en fara i att förflytta verksamheter eller grupper som uppfattas som obehagliga eller stötande eftersom de människor som befolkar verksamheterna och grupperna blir än mer utsatta. Trygghet skapas inte av avsaknad av risk utan av förutsägbarheten och känslan av kontroll. Om vi är vana vid en viss typ av risk och kan välja olika handlingsmöjligheter så känner vi en form av kontroll och upplever inte otrygghet. Om vi däremot lever i ständigt skydd från risker så uppfattar vi riskerna som betydligt mer otrygghetsskapande när vi väl konfronteras med dem. Det finns därför en viktig poäng i att behålla olika typer av verksamheter och grupper på samma plats även om vissa av grupperna kanske kan uppfattas som otrygghetsskapande. Om vi konfronteras med olikheterna i vår vardag blir olikheterna inte så skrämmande som de blir om vi sällan konfronteras med dem.

Spanare: Mia Andersson-Ek

 

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.