Organiserad trygghet

Publicerad: 24 februari, 2015
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

”Ett otroligt spännande arbete”!
Så entusiastiskt beskriver Agneta Essén, utvecklingsledare på Social resursförvaltning, uppdraget som hon har att samordna stadens trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. På Forum S2020 den 13 november berättade hon om uppdraget.

Agneta Essén inledde med att förmedla bilden att ”det finns galgar som uppdraget hänger på”.
– En av de galgarna är de lokala överenskommelserna – LÖK – som staden har med polisen, sa hon och fortsatte:
– Handlingsplaner är knutna till överenskommelserna. Centralt i sammanhanget är att om det finns problem så ska vi inte direkt fokusera på att lösa dem. Istället ska arbetet i huvudsak ägnas åt att analysera problemen, sa hon.

Analyserna, fortsatte Agneta Essén, kan till exempel bygga på statistik från trygghetsvandringar eller information från de lokala brottsförebyggande råden.
Förutom de lokala överenskommelserna så har staden också övergripande avtal med polisen. Ett nytt sådant avtal ska snart skrivas, berättade hon.

Samarbetar med många
Sen kom Agneta Essén in på sin roll i arbetet och uppdraget.
– En av mina centrala uppgifter är att bidra med kunskaps- och metodutveckling.
Även det arbetet kommer i hög utsträckning att ske i nära samarbete med andra aktörer, sa hon och gav ett exempel på ett sådant samarbete som har hållit på under en period och fortfarande pågår:
– Det är en rapport som Social resursförvaltning arbetar med att producera tillsammans med polisen och universitetet. Projektet handlar om att ge ett Göteborgsfokus på brotts- och trygghetsutvecklingen i staden under en tioårsperiod. Tanken är att den typen av rapport ska fortsätta att publiceras periodiskt, till exempel en gång om året.

Svar på frågor om brott och trygghet
I både statistik och textform kommer läsarna att kunna ta del av nämnda utveckling och få svar på frågor om var, när och hur brott begås, om hur trygga människor upplever att de är i staden och så vidare.
Agneta Essén visade i samband med detta några av de bilder som kommer att finnas i den färdiga rapporten.

Därefter berättade hon om ”Dialog och samarbete”, Göteborgs stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete som togs fram i augusti 2013 och som förmodligen kommer att antas av kommunfullmäktige i november-december.
– Programmet går ut på att ha en strategi för staden när det gäller det övergripande brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. Mitt mål och min uppgift i detta sammanhang blir att ge staden stöd i arbetet med att verkställa programmet.

Sedan beskrev Agneta Essén den nyss framtagna samverkansmodellen där det framgår hur det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet i staden rent organisatoriskt ser ut.
En kortfattad sammanfattning:
* På operativ nivå är det stadsdelarnas brottsförebyggande råd och Ung och tryggs eget ”Brå” som utför arbetet.
* På strategisk nivå: Nämnda råd förmedlar frågor av värde till nämnden.
* Taktisk nivå: Nätverket för brottsförebyggande och trygghetsfrämjande åtgärder tar upp tendenser, diskuterar och återkopplar till stadsdelarna.
* Dessutom finns ännu en strategisk instans – ”Ledningsgruppen för särskilda händelser”.
– Tanken är att informationen ska flöda mellan de olika grupperna, förklarade hon.
( För en mer detaljerad bild av hur arbetet organisatoriskt är uppbyggt: se bifogade bilder).

Även samarbetet med polisen beskrev Agneta Essén i termer av operativt, strategiskt och taktiskt.
På den operativa nivån är det SSPF-grupper (skola, socialtjänst, polis och fritids) som står i centrum för arbetet förklarade hon.
Strategiskt: Lokala Brå och samordnare för dessa, forum för stadsdelsförvaltningarna, närpolisenheternas ledningar och ett kunskaps- och analysteam som ska hjälpa staden och polisen med analyser. Agneta Essén är polisens kontaktperson och håller i det arbetet.
På den taktiska nivån är stadsdelarna centrala.
(Även i det här fallet finns bifogade bilder för den som vill studera organisationen mer detaljerat).

En årlig hearing ska också införas för att belysa det brottsförebyggande- och trygghetsfrämjande arbetet i staden. Den första hearingen kommer att hållas i oktober 2015, berättade Agneta Essén.

Det var hösten 2012 som Social resursnämnd fick uppdraget att ta fram programmet och i förlängningen ge förvaltningen uppgiften att samordna det brotts- och trygghetsarbetet i staden.
– Beslutet bygger på ett brett samarbete mellan verksamma i Göteborgs Stad. Stadsdelar, förvaltningar och bolag har svarat på remisser och en förstudie och en utredning har gjorts.
Efter sedvanlig beslutsgång från Social resursnämnd och kommunstyrelsen är meningen att kommunfullmäktige som sagt ska anta det övergripande programmet som kommer att gälla för alla bolag, nämnder och fackförvaltningar fram till 2020, berättade hon.

Tio strategiska områden
Programmet är uppbyggt på följande tio strategiska områden:
1. Barns och ungas uppväxtBarn som växer upp i Göteborg känner sig trygga, har en god uppväxt, lyckas i skolan och känner framtidstro.
2. LivsvillkorMänniskor i Göteborg har goda och jämlika livsvillkor.
3. Där människor möte – om samspelet mellan människor och fysisk miljöMänniskor känner sig trygga på platser ute och inne i Göteborg.
4. Lokalt engagemangMänniskor i Göteborg är engagerade och delaktiga för en lokalt positiv samhällsutveckling.
5. Risker för att utveckla kriminalitet Människor som riskerar att utveckla en livsstil med kriminalitet ser alternativ och begår inte brott.
6. Alkohol, narkotika, dopning och tobak –
Göteborg är fritt från narkotika och dopning med kontinuerligt minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt minskande amvändning av tobak.
7. Otrygghet och utsatthet för brott –
Människor i Göteborg upplever trygghet och utsätts inte för brott. Våld i nära relationer har upphört.
8. Organisatoriska strukturer, samarbete och partnerskap –
Göteborgs Stad är en samarbetsaktör som genom dialog, samarbete och partnerskap främjar trygghet och förebygger brott.
9. Gemensamt lärande –
Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser i Göteborgs Stad utvecklas tillsammans med samarbetsaktörer på en kunskapsbaserad grund.
10. Göteborgs Stad – Det är tryggt att ha att göra med Göteborgs Stad.
– De strategiska områdena har tagits fram utifrån tidigare forskning. En kommunikationsplan finns för att sprida kunskapen om programmet och strategin, sa Agneta Essén.

Hon berättade också om arbetet i det nätverk bestående av bland annat tjänstemän som har möte cirka en gång varannan månad för att kanalisera frågor om brott- och trygghetsutveckling i staden.
– För närvarande försöker vi få ett grepp om hur stadsdelarnas lokala brottsförebyggande råd är konstituerade och hur de lokala ordningsstadgarna ser ut. Under arbetet har vi fått en jättemycket värdefulla synpunkter.
Som avslutning lyfte hon fram positiv statistik som kontrast till den ganska dystra mediebilden av brott och trygghet i Göteborg.
– I arbetet med rapporten om brotts- och trygghetsutvecklingen som jag nämnde tidigare har vi sett att antalet brott per 100 000 invånare klart och tydligt visar en nedåtgående trend. Det är förstås otroligt glädjande.

I diskussionen som följde efter Agneta Esséns föredrag framgick vikten av hur den egna kompetensen, ”det egna rummet” ser ut. Alltså att man inte bara kan förlita sig på centralt utförda undersökningar. Man måste också genom till exempel medborgardialoger ta reda på sakernas tillstånd.

Dessutom kom åhörarna in på konferensen Gör Göteborg Jämlikt (30-31 oktober) och de slutsatser som presenterades där och då. Och på hur programmet Dialog och samarbete förhåller sig till arbetet om att minska skillnaderna i staden. På det svarade Agneta Essén att programmet kommer att vara en del i arbetet för en jämlik stad.

Text: Johan Bergsten

 

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.