Stadslivsanalys på Forum S2020

Publicerad: 5 juli, 2012
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

Under ett års tid har Spacescape på uppdrag av Centrala Älvstaden kartlagt flöden, vistelser och upplevelser av platser i centrala Göteborg. Torsdagen den 31 maj 2012 presenterade Tobias Nordström materialet offentligt för första gången, på Forum S2020. Här följer ett referat av föreläsningen:

– Vi har under det här året undersökt stadsrummen i Göteborg för att se vilka förutsättningar som de skapar för stadslivet. Vi har inte tittat på estetik utan på hur rummen fungerar. I detta lägger vi in både lägeskvaliteter och platskvaliteter. Om man jämför svaren på frågan vilka som är Göteborgs mest populära platser (Trädgårdsföreningen, Kungsportsplatsen, Andra Långgatan och Haga) med vilka som är mest använda (Nordstan, Centralen, Fredsgatan och Brunnsparken) kan vi ställa oss frågan hur vi ska skapa platser som är både populära och använda?

Vår analys av centrala Göteborgs plaster och stråk har lett fram till åtta rekommendationer för stadslivet och hur man kan utveckla det. Jag kommer att avsluta föreläsningen med de rekommendationerna.

Undersökningen baserar sig på tre delar: 1. Upplevelsen 2. Användningen 3.Förutsättningarna.

För att undersöka upplevelsen har vi använt oss av en form av enkät där man kan skapa dialog i enkäten. Man kan alltså engagera människor och samtidigt få in kunskap om vilka platser som är populära och vad som gör dem  populära.

Undersökningen av platsanvändningen baserar sig på 450 observationer, och på den mest omfattande gångflödesanalysen som genomförts vad vi vet.

För att titta på förutsättningarna för platserna har vi studerat vad stadsrummen ger rumsligt, bland annat med hjälp av metoden Space syntax.

1. Upplevelsen:

Göteborgarna själva har satt ut pluppar på favoritplatser och på mindre bra platser – och så har vi lagt in materialet i GIS. Vi har bland annat kunnat se att det inte finns någon motsättning mellan folkliv och rofylldhet.

När det gäller frågan om vad man vill ha mer av, så efterfrågas en ökad gångprioritering, fler lokaler i gatuplan, mer grönska men samtidigt mer bebyggelse, fler sittplatser, bättre belysning och bättre skötsel.

Platser med potential är Heden och området kring Stenaterminalen.

Övre Husargatan och Allén är idag trafikområden som skulle kunna förändras.

Några reflektioner kring detta är att det är ett sätt att testa en metod där man försökt nå ut till alla göteborgare med att ställa frågan vad är den bästa platsen i staden? Det är viktigt när man tittar på resultatet att se att det är engagerade människor som svarar på detta – så det blir inget tvärsnitt av människor tyvärr.

2. Användningen.

För att studera användningen har vi tittat på flöden och vistelser. Det finns i studien både platser där man vistas och trafiklandskap, som för övrigt är väldigt karaktäristiskt för centrala Göteborg. Vissa gator, som Fredsgatan, används vid vissa tidpunkter och är rätt så öde under andra delar av dygnet, medan gator som Linnégatan har ett mera jämt flöde utspritt över dygnet, mycket på grund av att det är en blandning av verksamheter och boende. Vi har i studien inte jämfört sommar och vinteranvändning, vilket hade kunnat vara intressant. Det man kan se skiljer sig åt är att vinterflödet är mer av ett vardagsflöde, medan sommarflödet är ett mer frivilligt flöde.

När det gäller gångflödet, så är det störst kring Centralen. På Centrala Hisingen är den mest använda platsen Hjalmar Brantingsplatsen.

En sak som är väldigt viktigt för staden är de långa välanvända stråken. I Göteborg är Linnégatan och vidare genom Kungsgatan ett sådant långt stråk. Avenyn och fortsättning in på Östra Hamngatan är ett annat sådant. Den här typen av stråk är viktiga för att uppmuntra fler rörelser till fots och cykel.  När det gäller trängsel finns en obehagsträngsel i vissa delar av både shopping- och resandeflödet kring Centralstationen och Brunnsparken. Det är ett tydligt särdrag för Göteborg att det är en så stark koncentration av båda dessa flöden till några få centrala platser.

Vi har också undersökt vad man gör i Göteborg när man vistas på en plats. Det allra vanligaste man gör är att vänta, på andra plats kommer att prata och på tredje plats rekreation.

Dessutom har vi tittat på könsfördelning i stadsrummen, och det är en ganska jämn fördelning mellan kvinnor och män i de centrala stadsrummen, det är ju inte så i alla stadsrum så det är lite intressant. Ser man till åldrar är människor i åldern 20-40 klart överrepresenterade i stadslivet här.

Vi genomförde även intervjuer med folk om var de kom ifrån. På vissa platser, exempelvis Landala torg, vistas nästan enbart boende i området, medan en gata som Haga Nygata har precis hälften av boende och besökare.

I undersökningen har vi även gjort en analys av vad man gör för aktiviteter på olika platser. Det finns ett begrepp som handlar om att platser blir starkare om det finns flera aktiviteter – the power of ten. Det innebär att tio aktiviteter på en plats (som köa, prata, vänta, sälja, kultur, sport och lek, rekreation, åskådare, uteservering, köpa, propagera) gör att blandade grupper lockas dit och platsen blir rikare.

Det finns mycket när det gäller användning som inte har med platsen i sig att göra och dess kvalitet, utan snarare dess läge i staden.

I analysen har vi också använt oss av sociotopkartor. Där har vi kunnat se att ju fler saker som man kan göra på en plats, desto populärare blir de. Exempel på detta är populära platser som Slottsskogen och Trädgårdsföreningen. De har många vistelsevärden; exempelvis naturlek, grönska och picknick.

En sak som skiljer ut sig i Göteborg är cykelflödena. Det är idag jättelåga cykelflöden i Göteborg jämfört med flöden i exempelvis Malmö. Avenyn, Vasagatan och Allén är i dag ett tydligt flöde. Man kan också se i undersökningar att cyklister inte bara cyklar där det är bra cykelbanor, utan också där det är ett bra stadsliv. Därför är det en viktig stadsbyggnadsfråga hur man får till att människor cyklar i en stad. Cykelstäder måste vara både gröna, gena och tillgängliga.

3. Förutsättningarna

När det gäller platsers och gators förutsättningar för stadsliv har vi gjort en mängd analyser. Vi har tittat på platsers förutsättningar som mötesplatser, för rekreation, hur tillgängliga de är och hur trygga de är. Stadsrum kan graderas i sådana som är tillgängliga, halvt tillgängliga, avskilda och hemliga.

När man tittar på tillgänglighet i gatunätet kan man använda sig av en Space syntax analys och se hur gatorna är kopplade till varandra. Analysen visar gator som är integrerade i gatustrukturen, vilket gör dem lätta att hitta och att använda, i rött, medan de gator som blir blåa i analysen inte är en del av en naturlig rörelse i staden. Normalt är det starka korrelationer mellan en sådan här analys och observerade gångflöden.

Detta är en viktig analys att göra när vi bygger nytt, för att se om en gata blir en naturlig länk i staden. Väldigt grundläggande handlar alltså analysen om att skapa förutsättningar för naturliga länkar i staden.

Ett exempel på när det inte finns naturliga länkar är Eriksberg. Här finns inga naturliga stråk från området och vidare norrut på Hisingen. Detta gör att det nybyggda området blir en enklav.

En annan sak som är viktig för tillgänglighet är gångprioritering. Ett exempel på hur viktigt detta är, var när man byggde om en plats i New York så att gående och cyklande fick den yta som de förtjänade i relation till biltrafiken, och detta skapade ett rikt stadsliv.  

I Göteborg har vi en gångprioriterad stadskärna med vägbarriärer runt omkring. Många av de vältillgängliga centrala stråken är gångvänliga. Men till exempel Allén är inte ett prioriterat gångstråk – och det är väldigt avskilt från sin centrala omgivning.

Befolkningstäthet

En sak som är viktig att komma ihåg när det gäller täthet är att man kan ha lika hög täthet i ett trevåningskvarter som i ett punkthus, eftersom punkthus ofta kräver ett större kringområde än lägre hus. Alltså är hushöjd och täthet inte samma sak!

De mest befolkningstäta delarna av staden ligger kring Nordstan, Centralen och Brunnsparken. Det är också hyfsat täta områden kring Linnégatan. Här är det även blandat boende och arbetande, det är det inte i de centrala delarna av staden. Därför är det en ödslig stadskärna i Göteborg kvällstid.

Andra saker vi har studerat är gångavstånd till rekreation, rekreationsyta per person, trygghet kvällstid, kvällsaktiva verksamheter, entréer, överblickbara stråk, boendetäthet och nattbefolkning.

Barnstaden

Ett viktigt tema i projektet är barnstaden. Viktiga frågor när det gäller detta är: tillgänglighet för barn i trafikmiljöer, eftersom barn under 12 år inte är redo för att röra sig över korsningar med blandtrafik, att stadsmiljöerna prioriterar fotgängare, så att barnen kan röra sig till sin skola utan att korsa barriärer, och en direkt tillgång till grönområden.

Slutsatser:

De slutsatser vi har dragit kring den Centrala stadens särdrag är att den är:

Den koncentrerade staden – men stadskärnan måste utvidgas och bli större om staden ska förtätas

Den sammanhängande staden

Den frånvarande staden – älvrummet är fullkomligt frånvarande i stadslivet

Den bildominerade staden

De lokala torgens stad (som Kvilletorget och Landala torg), torg som är centrala i sin stadsdel men inte i staden som helhet. Är de verkligen en förebild när det gäller levande varierade mötesplatser i staden?

Hagatorget kan vara en förebild här. Det är starkt lokalt förankrat och på samma gång en del av flöden och människor utifrån. Hagatorget är vistelsevänligt och har en skola, detta skapar ett lokalt värde, och samtidigt så finns det aktiva restauranger och caféer som lockar andra.

8 rekommendationer

         Utveckla långa gatustråk med ett pärlband av målpunkter (platser som både är tillgängliga lokalt och i staden som helhet)

          Skapa avskildhet mellan gator och inte mellan områden

          Viktigt att prioritera gång och cykel längs de väl tillgängliga stråken i staden – ge mer utrymme till dem, dvs. ett rättvist utrymme utifrån antalet resenärer

          Utveckla både snabba, trygga och rofyllda cykelstråk (skapar man vanor som liten så lever de vidare senare i livet)

          Bygg tätt och grönt – vi kan bygga tätt och skapa stora parker samtidigt!

          Utveckla torg som är både tillgängliga i staden och i stadsdelen

          Utveckla värdetäta platser för alla och gemensamma platser för grannskapet. I synnerhet behöver barn rofylldhet nära inpå bostaden – kanske ett träd där man kan få vara lite för sig själv efter skolan?

          Möjliggör lokaler i gatuplan och breda trottoarer där lägespotentialen finns.

Referat: Vanja Larberg

 

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.