Medborgardialog för bostäder norr om Uggledal

Publicerad: 16 april, 2013
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

På Forum s2020 den 7:e mars 2013 föreläste Maria Lissvall från Göteborgs stadsbyggnadskontor och Lena Andersson från HSB om Medborgardialog för bostäder norr om Uggledal. Här följer ett referat av föreläsningen:

Maria Lissvall, stadsbyggnadskontoret:

Jag är arkitekt och jobbar på stadsbyggnadskontoret sedan 2006, och har arbetat med planeringen för det här området sedan dess. Det tog sin start i en fördjupad översiktsplan för södra Askim. I planen finns det med en knutpunkt/stadsdelscentrum, och kompletteringar av de bostadstyper som saknas i området. Vi jobbade sedan vidare kring berget som kallas för Norr om Uggledal.

2008 påbörjades ett programarbete, som innebar en kunskapskartläggning för att se om det gick att bygga på berget. Vi hade också ett resonemang med Gerd Cruse Sondén och Sören Olsson kring sociala konsekvenser av att bygga här. En av mina personliga drivkrafter var möjligheten att jobba för integration i ett område som i princip hade enbart villor – när vi började fick vi höra att det fanns tre hissar i hela Askim. Så att göra ett förslag för flerbostadshus kändes djärvt!

Programmet var väldigt generellt – det behandlade vilka värden vi ville skapa och vad som var fysiskt möjligt. Efter programmet hade vi en skissdag för kommunen internt, och en workshop som riktade sig till medborgare i stadsdelen, en workshop där även fastighetsägarna var med.

Vi satte upp annonser på bvc, ICA och kontaktade pensionärsråd och ungdomsråd för att få folk till workshopen. Vi bjöd även in de som visat sitt intresse under programarbetet. Vi var nio stycken från kommunen som höll i workshopen. Vi märkte att det inte fanns en stor tillit till oss, så vi var noga med att poängtera att vi var där för allmänheten och för att lyssna på dem. Vi jobbade med stora flygbilder som vi satt kring i grupper. Vi delade in deltagarna i fyra kategorier:

– Boende i Uggledal

– Arbetande föräldrar

– 55+

– Verksamma i området

Från början var det också meningen att vi skulle ha med en ungdomsgrupp. Vi har bjudit in barn och unga – men det har varit svårt att fånga upp dem.

Vi hade en lång inledningsdel på workshopen där vi fick info kring vilka värden som deltagarna såg på platsen. Det var en bra metod att dela in grupperna i dessa olika kategorier, eftersom de kände samhörighet i sin egen grupp, vilket skapade samförstånd. När de sen presenterade för varandra fick man också upp ögonen för andra gruppers intressen.

Workshopen var indelad i två moment:

– Samtal om området idag

– En diskussion om framtida utveckling

Därefter redovisade alla sitt arbete för varandra. Bland annat kom dessa synpunkter fram:

– Anpassa bebyggelsen efter naturen

– Behålla de högsta punkterna i landskapet

– Koncentrera bebyggelsen vid närcentrat

– Öka kulturellt utbud

– Satsa på utomhusaktiviteter, som odling, bouleplan etc.

– Bygg bostäder för äldre

Vi kom att ha med oss detta i den fortsatta processen, och det har avspeglat sig i resultatet.

Det var en positiv kväll – i början av kvällen var det taggarna utåt, men de var gladare och tryggare när de gick därifrån. Vi har också haft kontakt med gruppen och återkopplat till dem under arbetets gång.

Sju byggherrar samarbetar idag i området, kring det nya stadsdelscentrumet och en god boendemiljö.

HSB kom att ta över stafettpinnen från stadsbyggnadskontoret när det gällde dialogen med medborgarna.

Arbetet har resulterat i 2 detaljplaner som nu är tagna i byggnadsnämnden, och som bland annat innehåller 1100 nya bostäder, två nya förskolor och 35 000 kvm verksamheter. Vi behöll kullen obebyggd, precis som man ville i medborgargruppen. Vi fick alltså med oss saker från dialogprocessen som jag tycker att vi lyckats få med oss genom hela processen.

Reflektioner från publiken:

– Hade ni skyddat den höga delen av berget ändå, även om detta inte hade varit ett krav från allmänheten?

– Möjligtvis, men det fanns ett väldigt starkt intresse att bygga där, trots att det var svårigheter rent fysiskt, bland annat tekniskt svårt att dra en väg upp till den högsta delen. Men jag fick föra diskussioner hela vägen under processens gång med byggherrar om varför vi inte byggde där – och i de diskussionerna var allmänhetens åsikter viktiga.

Lena Andersson HSB:

– Jag jobbar med mark- och projektutveckling på HSB i Göteborg och ansvarar för en markportfölj som gäller för 20 år framöver. HSB är en kooperation, och vi växer. Sedan 2010 arbetar HSB Göteborg med ISO 26000 (Guidance for social Responsibility). Detta innebär en gemensam och global syn på socialt ansvarstagande. Standarden innehåller bland annat etik, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, intressentrespekt, goda verksamhetsmetoder och miljö.

Till exempel kollar vi idag hur minsta lilla del tillverkats när det gäller lekplatser. Att det är något vi frågar efter har spridit sig, så i den senaste upphandlingen vi gjorde så hade entreprenören själv med att de jobbade enligt ISO 26000.

Samhällsansvar är en viktig del för oss i HSB. En del av detta är att jobba nära forskningen för att kunna utveckla vårt arbete. Vi är delägare i Johannebergs science park, och som en del av detta utvecklar vi nu HSB Living Lab – vilket är forsknings- och demonstrationspaviljonger på Chalmers.

Nya Hovås är samlingsnamnet för oss sju byggherrar som lever och verkar i området.

Next step har fått liv i Kodakhuset, de har komponerat ihop olika sorters service och skapat ett närserviceområde för de boende. De kontaktade HSB för att se om vi kunde göra något ihop, och vi märkte att vi hade något gemensamt – en hög ambitionsnivå plus insikten att vi måste lyssna på människor. Vi insåg att vi kunde skapa något ihop, och att vi också kompletterade varandra – de var pigga och snabba och vi var trygga och stabila. När vi berättade för folk att vi skulle jobba med detta område var det ingen som trodde på att vi skulle kunna få fram en detaljplan som innehöll flerbostadshus här. Men vårt arbetssätt har gjort det möjligt.

När det gäller att bygga nya bostäder är det många som klagar på PBL, att det är den som sätter käppar i hjulet och att det går alldeles för långsamt. Men jag ser inget fel på PBL egentligen. Man vill ju kunna vara med och påverka om något händer i ens närmiljö, och det möjliggör lagstiftningen. Så jag ser det inte som att det handlar om möjligheten att kunna överklaga, utan om att kunna veta och vara med från början, istället för få informationen alldeles för sent och då enbart kunna sikta in sig på att stoppa förslaget. Alltså är det egentligen för sent att bjudas in under samrådet. Ska man göra det på rätt sätt så måste medborgarna komma med innan planprocessen kör igång.

Komponenter i vårt arbetssätt:

– En gemensam plattform

– Alltid öppen och rak kommunikation

– Kundfokus

– Kreativitet

– Dialog hela vägen

Vi såg också att vi inte kan ha någon dold agenda. Alla möten skulle vara öppna.

Vi har stått enade med stadsbyggnadskontoret i arbetet för områdets kvaliteter.

Vi inledde vårt arbete med en intressentkartläggning, och här ville vi verkligen prata med alla. Boende, politiker, näringsidkare, ungdomar, opinionsbildare, alla.

Vi jobbade fram en vision som handlade om att stadens fördelar skulle förenas med naturen, och att vi eftersträvade ett personligt boende för många situationer och alla generationer.

Vi jobbade både med webb och öppet hus (varje måndag) för att informera. Vi satte också upp enorma skyltar som sa att vi ville ha in synpunkter, och vi skickade ut brev till hela närområdet. Vi gick också ut i media. Till exempel tog vi kontakt med GP själva istället för att ducka. Den lokala tidningen har också varit nyfiken och en bra kanal. Vi har också haft en stor modell i dialoglokalen som visar området. Dessutom har vi fått ambassadörer i området, några av de lokala handlarna ringer oss och berättar vad det sägs om området.

Innan samrådet körde igång bjöd vi ut nämnderna och visade området på plats och kunde ta del av deras synpunkter. Det innebar också att de var väl förberedda när ärendet kom upp i nämnden.

Vi bjöd också in till öppet hus innan samrådet, och informerade om att ”nu kommer samrådet, detta är vad politikerna beslutat, detta vill vi, det här är vi som byggherrar” och stadsbyggnadskontoret var där och berättade om sin roll i det hela som myndighet.

Vi visste innan vilka frågor vi skulle få; de berörde trafiken, hushöjder och varför bygga så mycket. Vi var tydliga med vad vi ville bygga och att det var mycket, men vi var också tydliga med att det är viktigt att vi får hög densitet så att vi kan få till en bra närservice. Vi ville också förmedla att bara för att man bygger högt behöver inte det innebära att det är monotont– man kan jobba med gestaltningen för att få en variation. Jag är själv arkitekt, och nu är jag byggherre och kan vara med och påverka detta.  Det är viktigt att ha en gemensam målbild där den byggda miljöns kvaliteter ingår. I vår målbild fanns variation med.

Vi kom med tydliga argument och vi tog tillvara på det vi fick tillbaka. Vi har varit noga med att dokumentera de synpunkter vi fått in, och gå igenom argumenten. Om det var argument som vi höll med om så ändrade vi, annars inte, men det viktiga är att vi hela tiden har försökt att komma tillbaka och återkoppla kring varför. De synpunkter vi har fått in har alltså varit med och skapat området.

Vad vi har kunnat se som resultat av det här arbetssättet är:

– En snabbare detaljplaneprocess

– Bättre kvalitet

– Förankring av projektet

Medeltiden för en detaljplan är 7 år i Göteborg. För det här projektet ligger vi på ungefär 3,5 år. Det är riktigt snabbt för så mycket lägenheter och verksamheter i ett sådant område.

Jag skulle säga att alla vet hur man ska göra när det gäller kontakterna med medborgarna. Den storagrejen vi har gjort är att vi faktiskt genomfört det. Vi har ett stort förtroende från stadsdelsförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Vi har tillsammans skapat en bas som vi har varit trygga med. Det blir alltid upprörda känslor i sådana här processer. Men när svaren blir desamma från politiker och tjänstemän och oss skapar det en trygghet.

När det gäller kostnader har det här kostat mer än dubbelt så mycket som en vanlig detaljplan för oss. Men vi ser det som att vi flyttat kostnader från det som är marknadsförning sedan. Och vi har fått en mycket bättre kvalitet på detaljplanen än i en standardplan. Vi har ju fått hjälp av alla dessa människor – planen är alltså robust och tål förändringar framöver. Det är väl värt pengarna tror vi.

Reflektioner från publiken:

– Är detta en ny typ av process? Eller har vi sett det förut?

– Jag har tänkt genom processen att det så här man borde göra. Men vad jag har förstått, eftersom många frågar och är nyfikna, är det inte så vanligt. Men det börjar nog bli vanligare att man jobbar proaktivt. Och jag tror att Göteborg är bra på det. Men det gäller att våga också och känna en tillit till varandra. Exploatörerna hålls ofta borta i processen, men det är ju vi som ska genomföra det, så därför kräver vi att få vara engagerade.

– Har det haft någon betydelse för processen att det är ett ”högstatusområde”? Hade det varit annorlunda om ni jobbat i en annan typ av ytterområde?

– Eftersom det är så bra markvärde så har vi kunnat lätta på plånboken här. Vi vet att det inte är så höga risker. Men det finns ju en vinst för integration här också – man är oftast inte så villig att tänka på det gemensamma utan mer på sig själv, men med den här typen av arbetssätt finns nu ett gemensamt centrum. Jag tänker också att Göteborgs stad kan ställa krav på markägare eftersom man äger så mycket mark själva. Alternativt att man själva skulle kunna driva fram saker mycket längre från Göteborg stads sida.

– Är det risk att den här typen av planering gör att man blir ännu mer segregerad? Nu behöver man ju inte ens åka in till Göteborg när man har sitt centrum här? Och öppnar man upp området för nya grupper, eller är det de som redan bor i området som kommer flytta in i lägenheterna? Bygger man in sig i det man redan har fast i lägenhetsform när det gäller befolkning?

– Det kommer komma till 300 hyreslägenheter – men det är klart, det blir en viss kostnadsnivå. Vi tänker oss att det kanske ändå kan bli en större blandning än innan.

– Har det varit ett krav att det skall finnas gestaltningsprogram?

– Det har inte varit något krav från Göteborgs stad, men det är viktigt för oss med kvalitetssäkring. Gehl arkitekter har medverkat och gjort workshopar kring exempelvis trygghet, rörelsemönster och entréer under temat social hållbarhet.

Referat: Vanja Larberg

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.