If it ain’t broke, don’t fix it

Publicerad: 19 september, 2012
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

Torsdagen den 23:e augusti 2012 berättar Gerd Cruse Sondén om Centrala Älvstads-processen på höstens första Forum S2020. Hon inleder med att visa en film, http://ungatarplats.se/film/, där några av de unga som deltagit i dialogen om hur den centrala staden ska utvecklas är med och berättar om sina tankar. Tanken är att projekt där barn och unga är med ska tankas in på samma webbplats– så att man i framtiden ska kunna gå tillbaka och se vad man tänkt tidigare i ett nätarkiv.

Här är ett referat av resten av föreläsningen:

 – Jag tänker beskriva visionens huvuddelar och även berätta om olika sätt vi fört dialog på. Resultatet från medborgardialogen har haft en stor betydelse för hur visionen och strategierna till slut formulerades.

Något som kom en bit in i processen och som då kändes som något självklart var uttrycket: Älvstaden öppen för världen. Med detta menar vi flera saker. Dels betonas den öppenhet som Göteborg alltid haft, eftersom det är en hamnstad som handlat med många andra länder, och dels att vi har så många människor från andra delar av världen idag i Göteborg.

Målsättningen är att Älvstaden ska hela staden, och att vi ska skapa en stad för alla. I detta inbegrips att vi ska bygga ett blandat boende, skapa platser för möten och lek och ha en delaktighet och dialog. Vi ska skapa en stad i ögonhöjd, vilket inte har med höjden på husen att göra, utan att staden är upplevelserik från den gåendes perspektiv.

En viktig fråga genom hela processen har varit om vi kan bygga för människor som inte har så bra ekonomi. Ända tills för ett halvår sedan så var man säkra på att det inte går. Men nu står det i visionen att det ska finnas ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och storlek, dock inte pris. Det står också att vi ska skapa en testarena för social hållbarhet – och i detta borde det då ingå att testa om det går att bygga för folk som inte har bra ekonomi. Sören Olsson, Anders Törnquist och Staffan Claesson har gjort en utredning kring detta som kommer att presenteras på nästa Forum S2020.

Andra målsättningar är att Älvstaden ska möta vattnet, vilket innebär att vi ska skapa ett levande älvrum, det ska vara lätt att leva hållbart och vi ska se klimatanpassning som en möjlighet.

Älvstaden ska också stärka kärnan, vilket hänger ihop med målbilden för regionen. Här eftersträvas en internationell lyskraft för staden. Näringslivet säger att spetskompetensen inte tycker att Göteborg är en intressant stad att bo i. Därför säger man att det är viktigt att vi har en stad som lyser om vi vill få hit det gänget.

Nu har vi alltså visionen men det är implementeringen som är det viktiga – utan att den fungerar bra är det ingen mening med visionen. Här är frågan om testarena viktig. Det finns en målsättning att göra något fram till 2021 och Göteborgs 400-årsjubileum. Vi tänker oss då att man kan använda sig av temporära åtgärder. Och allt ska ske i öppenhet och dialog.

Det specifika får inte försvinna när man går från vision till verklighet. Den stora utmaningen ligger i hur man ska växla över. Här är Melbourne den stora förebilden – där hade man en grupp som skulle filtrera alla planer genom de visionsskrivningar som man kommit överrens om. Det finns idag en koordineringsgrupp på stadsledningskontoret på några personer som har överblick. Man tänker sig att staden ska växa i etapper.

Visionen har också inneburit att ta fram en modell för stadsutveckling, där ledarskap, delaktighet, lärande, samverkan och helhet är nyckelbegrepp.

I uppdraget från kommunstyrelsen stod att visionen skulle utgå från de tre dimensionerna av hållbarhet. Den skulle också utarbetas i dialog med hela göteborgssamhället, och man skulle ta in både internationella och nationella röster.

Inom ramen för uppdraget genomfördes olika processer, som medborgardialog, workshopar med professionella inom de tre hållbarhetsdimensionerna, River city som var inbjudna team som gjorde gestaltningsförslag. Det har också gjorts utredningar, genomförts möten med näringslivet, byggsektorn, akademin och kommunen.

Om vi då går över till den sociala dimensionen, så sa resultatet av den professionella workshopen tydligt att if it ain´t broke, don´t fix it. Det sker redan mycket i området som kanske ser rufft ut men som fungerar utmärkt. Många uttryckte också att detta inte får bli ytterligare ett reservat för välbeställda, vilket då resulterade i utredningen om ett socialt blandat boende i Göteborg.

Workshopen la också fram förslaget att alla skolor i Göteborg ska ha två veckors samhällsbyggnadstema varje termen där alla ämnen är inblandade.

I den internationella workshopen var det många som betonade att vi ska utgå ifrån det som finns, bejaka mångfalden och jobba med det temporära och lilla.

I dialogen som helhet har 2800 personer varit med. Det har varit en pågående diskussion kring var på dialogtrappan vi legat – och vi bestämde oss för nivån konsultation, det andra trappsteget.  Men det är inte alltid helt enkelt att kommunicera att det är där man är, och svara mot förväntningar.

Vi har använt oss av en mängd olika former för dialogen: Workshopar/dialogmöten där det sociala perspektivet varit viktigt – många uttryckte att alla göteborgare ska ha en plats i staden. Vi har också genomfört torgmöten och evenemang, och vi har tillsammans med stadsvandraren Einar Hansson genomfört fem framtidsvandringar. Det som var min höjdpunkt var att ett gäng skolklasser åkte ut på älven. En del visste inte om innan att vi hade en älv. Det började med att eleverna fick en lektion om stadens landmärken, eftersom de berättar mycket om Göteborgs historia. Sen gjordes en landmärkesbingo på båten. Det var två klasser med varje gång, som var från olika stadsdelar. Färjan vi åkte med är från 20-talet, och ungdomarna fick även pröva att styra färjan. Vi gjorde även en del intervjuer under arbetets gång, även om jag hade velat göra mer av det. Till exempel pratade jag med människor på plastmattan intill operan. Det är intressant att se att det är olika grupper som hänger där, som kanske inte pratar med varandra, men de ser varandra, vilket gör att det är ett exempel på samspelsintegration. Vi använde även hemsidan för att få förslag, men få förslag kom in där.

I nästa steg har vi försökt se mönster i det enorma materialet. Det man kan säga är återkommande är närheten till vattnet, att grönskan är viktig, att man vill satsa på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Återkommande är också att man vill ha en stad för alla – att vi inte bara ska bygga för rika. Det var också tydligt att många från nordost och Hisingen älskar Nordstan – det är varmt och mysigt där och man knyter till och med nya kontakter. ”- bygg ett Nordstan på Hisingen också”. Många pratade också om hur det ska se ut – några sa bygg ett Manhattan med landmärken, andra sa bygg något som är göteborgskt, typ Haga. Man ville ha husbåtar och studentbostäder. Och frågade hur Göteborgs själ, det sketna och ruffiga i en hamnstad, kan finnas kvar. Man ville också se kulturens utvecklingskraft. Det kommer ligga en rapport om medborgardialogen på webben, som är en sammanfattning av metoder och resultat.

Som en direkt uppföljning av visionsarbetet kom ett uppdrag till kulturförvaltningen att de skulle sätta igång en dialog med unga om Kanaltorget, och att något skulle komma på plats ganska snart. Detta har man också lyckats med. Men det finns en fråga kring missbrukarna på platsen, och det är en fråga som lever vidare, hur man får till en plats där man ser helheten, och samverkar så att alla som vill använda en plats kan känna sig bekväma.

Om återkopplingen kan man säga att de som deltog i workshoparna fick en direkt återkoppling via mail, men än så länge har de inte fått den sista rapporten. Återkopplingen är väldigt viktig för de ungas tilltro till samhället. När det gäller dialog södra älvstranden så fanns det från lag barn och unga ett förslag på ett bad. Det badet finns med nu i planen, nu men det har gått 7 år. Det hade behövt återkopplas tydligare under tiden. Vi har i denna dialog försökt vara tydliga med ungdomarna att arbetet är på lång sikt, att det kan handla om 30 år eller mer innan saker förverkligas.

Referat: Vanja Larberg

 

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.