Jämställd stadsutveckling

Publicerad: 17 december, 2014
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020, Jämställdhet

Lars Lilled, verksamhetschef S2020, inleder årets sista Forum S2020 2014. Han reflekterar kring varför frågan jämställd stadsutveckling inte redan är integrerad i stadens arbete och menar att det inte nödvändigtvis behöver bero på ointresse eller motstånd – det kan bero på okunskap vad olika insatser har för betydelse för frågan. I arbetet finns ofta ett kunskapsglapp när vi sätter ihop begreppen jämställdhet och stadsutveckling. För att få en första bild av läget och för att diskutera sammankopplingen har ett arbete påbörjats på S2020.

Melia Hadzisalihovic: Jämställd stadsutveckling och S2020

Melia Hadzisalihovic presenterar en första bild av det påbörjade arbetet kring jämställd stadsutveckling hos S2020. Melia är sociolog i grunden och utvecklingsledare hos S2020. Hon ansvarar för kartläggningen kring hur staden arbetar med jämställdhet och stadsutveckling. Syftet är att lyfta en problemformulering i staden. Inom S2020s uppdrag kring socialt hållbar utveckling är jämställdhetsfrågan en självklar del och ryms inom ramen av uppdraget, som riktar sig till hela staden.

Hur kan jämställdhet i stadsutveckling definieras och konkretiseras? I Göteborgs Stads budget för 2015 står det: ”Utvecklingen av jämställdhetsperspektiv i stadens planeringsprocess ska fortsätta och budget – och uppföljningsprocessen ska vara jämställdsintegrerad.” En viktig fråga i hela arbetet är att fundera kring hur våra olika definitioner och gränsdragningar kan variera. CEMR-deklarationen är en uppföljning hur staden arbetar med jämställd stadsutveckling. I rapporten står det att staden arbetar med frågan till viss del och i varierande grad.

Jämställdhetsarbete i stadsutveckling kan konkretiseras genom att titta på kvantitativ jämställdhet, till exempel gender budgeting, och kvalitativ jämställdhet, som strukturella och övergripande frågor. Att uppnå jämställdhet är ett övergripande mål medan att skapa hållbart jämställdhetsarbete är ett av medlen. Det finns mycket arbete som görs idag men som inte etiketteras som jämställdhetsarbete. Det är viktigt att identifiera detta.

Pågående arbete

I uppdraget ingår att genomföra en kartläggning hur staden arbetar med jämställd stadsutveckling. Metoden blev att avgränsa första steget i kartläggningen till stadsdelarna. Under arbetet identifierades ett glapp mellan utvecklingsledare (MR/jämställdhet) och stadsutvecklare i samma stadsdel. För detta har en fokusgrupp initieras för att skapa samtal och möten mellan nyckelpositioner. Fokusgruppen kan möjliggöra ett ökat samarbete mellan nyckelpositioner och att lyfta problemformuleringen. Arbetet kan skapa förutsättningar för fler fördjupade uppdrag (enskilda processer, dokument, verktyg), utökade nätverksformer (koppla samman två bärande grenar) och koppla an till samma arbete på nationell nivå (exempelvis utbildningen SKL).

Utbildningen hållbar jämställdhet

Utbildningen från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) heter Leda och styra för hållbar jämställdhet med inriktning mot samhällsplanering. Melia har deltagit i kursen och i april ska kartläggningsarbetet redovisas i Sthlm.

Melia avslutar med att tipsa om en artikel i GP från imorse angående om gatunamn i staden: http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2571687-satan-i-gatan-vad-orattvist

Karin Vilhelmson, Karolina Alvarson och Helena Bjarnegård: Parker och naturområden – riktlinje för jämställdhetsarbete

Park och naturförvaltningen har ett förvaltar- och skötselansvar för stadens parker och naturområden. De finns också med i stadsplaneringen av allmän plats, som parker och grönområden. Riktlinjerna som tagits fram ska genomsyra många olika typer av projekt och processer och grundar sig i ett uppdrag från Park och naturnämnden. Uppdraget är

–          Ta fram en riktlinje för jämställda parker och naturområden

–          Ta fram en översiktlig metod där man kan mäta effekterna för olika investeringsprojekt ur ett genusperspektiv, sk . gender budgeting.

Inom uppdraget att ta fram gender budgeting finns det svårigheter. I PoNF arbetsområden kan det vara svårt att få fram statistik, som exempelvis vilka som besöker en park. I arbetet var det tydligt att det spelar roll vilket större arbete som görs, men en viktig faktor är också bemötandefrågor. Det går att göra skillnad i det lilla och arbeta med egna kontaktytor och attityder.

Processen inleddes med en utbildningsdag följt av bland annat omvärldsbevakning, workshop och ombearbetning. Det finns med delar kring kvantitativt jämställdhetsarbete som statistik och mätning samt kvalitativt arbete med attityder och strukturer. Båda två delarna behövs för en förändring. Dokumentet grundar sig det nationella jämställdhetsmålet som definition:

”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”

Riktlinjen består av tre delar; generella riktlinjer, om- och nybyggnation samt för planprocessen. I de generella riktlinjerna ligger fokus på bemötande, att titta inåt och se hur strukturer kan påverka bemötandet och att föra dialog. Här har JiM (Jämställdsintegrerad medborgardialog) haft en viktig del. Även trygghetsfrågan med trygghetsskapande insatser som belysning, att tydliggöra stråk och befolka platser.

I delen för om- och nybyggnation finns fyra utformningsprinciper. Dessa är

–          Multifunktionella, flexibla platser med ett varierat innehåll

–          Plats som möjliggör för besökare att vara on stage, off stage, back stage

–          God orienterbarhet till, inom och från platsen

–          Undvik stereotypa normer av kvinnor och män i bild- och figurval

Tillsammans ska de bidra till en större variation av det som utvecklas och därmed nå mer olika målgrupper. Arbetet har utgått från begrepp där man kan tänka att människor beter sig i stadsrummet som på en scen. På en plats ska en besökare kunna välja om personen vill vara on stage (fokuspunkt), off stage (bredvid) och back stage (bakom/helt i fred). Alla tre delar interagerar och det kan vara valmöjligheten i sig som kan vara en kvalitet. En aspekt är att backstage alltid står i relation till on stage och alla utrymmen interagerar. Transitpositioner kan möjliggöra och skapa ingångar för andra målgrupper.

I delen för lekplatser finns utformningsprinciper som främjar en jämställd lek, där könsrollerna inte är påtvingade och där pojkar och flickor leker ihop istället för uppdelat mellan kön. Finns det lekmiljöer som kan vara mer jämställda än andra? I stora ytor rör sig till exempel både pojkar och flickor tillsammans medan det i små ytor tar pojkar mer plats.

De tre principerna för lekplatser är

–          Naturlika miljöer

–          Stora ytor

–          Könsneutrala aktiviteter

I detaljplaneprocessen behövs ett jämställdhetsperspektiv på en annan skalnivå än i gestaltningsfasen. Det är viktigt att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv redan i detaljplaneskedet, eftersom det skapar förutsättningar för genomförandet. Följande exempelfrågor att ställa sig i detaljplaneprocessen är:

–          Vem gynnas av den föreslagna åtgärden?

–          Finns det tillgång på grönområden i den utsträckning som kvinnor respektive män önskar? (Från Boverkets skrift Jämna steg)

–          Finns det möjlighet till sociala och fysiska aktiviteter i närmiljön till bostaden för både män och kvinnor, pojkar och flickor? (Från Boverkets skrift Jämna steg)

–          Är förskolegården tillräckligt stor för att gynna jämställd lek? (Se Utformningsprinciper för lekplatser)

–          Är förutsättningarna för orienterbarhet till parken (förutsättningen för parkens entréer) goda och därmed bra ur ett trygghetsperspektiv?

–          Kommer ytan vara tillräckligt sammanhängande och stor för att kunna erbjuda multifunktionalitet och ett varierat innehåll?

–          Är ytan tillräckligt stor för att kunna rymma aktiviteter både on stage, off stage och back stage?

Fortsatt arbete

Det är viktigt att också lyfta den ideologiska diskussionen. Vem tar ansvaret för att påverka strukturer istället för att upprätthålla dessa? Det finns en risk att olika förvaltningar pratar helt olika språk. Park och naturförvaltningens dokument kan vara en översättning från det teoretiska till det praktiska. Att förändra mönster är långsiktigt och arbetet behöver göras på fler nivåer. Det här kan börja öppna upp frågan för konkretisering. Det är viktigt att se att det finns fler strukturer än jämställdhet. Nästa steg bör vara ett intersektionellt perspektiv och jämlikhetsperspektiv som kan utveckla riktlinjerna.

Referat: Helena Nymark

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.