Hälsa och gröna stadsmiljöer

Textförfattare: S2020/Sören Olsson och Vanja Larberg

Hälsa handlar – enkelt uttryckt – både om fysiska och psykiska tillstånd och samspelet mellan dem. Det finns en rad faktorer hos oss själva och i vår omgivning som har betydelse för uppkomsten av sjukdomar respektive hälsa. Omfattande forskning pekar på betydelsen av vårt genetiska arv och att vi har sociala relationer där vi är behövda och som kan fungera som stöd och hjälp exempelvis i krissituationer. Vår livsstil spelar också roll för hälsan och för det som Aaron Antonovski sammanfattar i begreppet KASAM – att ha en känsla av sammanhang även i en kaotisk och föränderlig värld.

Men det centrala här är frågan om miljöns och stadens betydelse för hälsan. En viktig del av hälsobegreppets koppling till fysisk miljö är förstås hur mycket miljön stödjer ett rörligt och aktivt liv. I rapporten ”Den byggda miljöns påverkan” (2006) tecknas en bild av situationen idag. Samhällsutvecklingen har gjort att vi har mer stillasittande jobb idag än tidigare och åker mera bil till olika vardagsaktiviteter. TV-tittandet och användning av datorer är en del av utvecklingen. Inte minst gäller det barnen som i allt större utsträckning skjutsas till skolan och olika aktiviteter. Detta leder till att det mesta av de fysiska aktiviteterna görs på fritiden snarare än att de byggs in i det vardagliga livet.

En prioriterade folkhälsouppgifterna är alltså att öka befolkningens fysiska aktivitet. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen beräknas antingen föra ett stillasittande liv eller når inte upp till rekommendationen för fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt. Det är en betydande riskfaktor för ett stort antal kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, typ 2 diabetes, övervikt och fetma, högt blodtryck, depression och många andra tillstånd.

En intressant jämförelse görs mellan olika sätt att röra sig, som i den strukturerade motionen (planerade motionspass) eller i vardagsaktiviteter. Man har kunnat se att vardagsrörelser som promenader kan ge lika stora hälsoeffekter som den strukturerade motionen, och dessutom kan de vara lättare att inkludera i livsstilen.

Fortsättningen av den här texten handlar om förhållanden som stadsplanering påverkar och som har betydelse för människors hälsa. Vilka förhållanden i miljön bidrar till att vi rör på oss mera och vilka miljöer bidrar till vår hälsa – det är frågor som texten är uppbyggd kring.

Hälsa och stadsplanering.

Kunskapsunderlaget

Stadens utformning kan påverka hälsan på många sätt. Sambanden är dock inte självklara och mer kunskap behöver utvecklas eftersom detta är ett relativt nytt forskningsfält. Som svar på det stora kunskapsbehovet finns en rad kunskapsöversikter som folkhälsoinstitutet har publicerat, och som på olika sätt belyser sambanden. Inte minst sker detta med hjälp av internationella data, bl.a. från USA. FHI vill röra sig bort ifrån de enskilda individerna och deras attityder, vilket är ett vanligt sätt att ta sig an hälsofrågan. Istället vill man här trycka på ett socioekologiskt perspektiv, vilket innebär att miljön i sig gör det svårare för vissa beteenden och främjar andra. Man måste alltså förstå kulturella och miljömässiga faktorer för att förstå individens val.

Promenadvänliga miljöer

Begreppet ”promenadvänlig miljö” är centralt i Folkhälsoinstitutets rapporter. Studier visar att en viktig aspekt för att öka promenerandet är bostadsområdens utformning. Människor i promenadvänliga områden tar i genomsnitt en till två promenader mer i veckan jämfört med invånare i mer ”promenadfientliga” områden. Det hänger samman med att folk går till arbetet och för att uträtta vardagsärenden som att göra inköp.

En annan aspekt av kopplingen mellan hälsa och fysisk miljö som FHI beskriver är intressant utifrån vårt sociala perspektiv. Det är nämligen inte bara rörelsemönster som påverkas av hur den fysiska miljön är utformad, utan även välbefinnande, social struktur och medborgaranda. Det finns alltså forskning som visar att bostadsområden som är promenadvänliga ger ett större socialt kapital, eftersom de ger bra förutsättningar för mänskliga kontakter i vardagen. Är området promenadvänligt är man mer benägen att lära känna sina grannar, lita på människor i området och engagera sig politiskt och socialt. Detta gör att man blir mera integrerad i sitt område vilket minskar risken för kroniska sjukdomar och mental ohälsa.

Flera studier visar att utglesningen av städer (sprawl) med långa avstånd till service och arbete får negativa konsekvenser för fysisk aktivitet. Amerikanska studier visar att äldre och traditionella bostadsområden byggda före 1950-talet stimulerar till mer promenader och rörelse hos de boende jämfört med modernare bostadsområden i utkanten av tätorter. De amerikanska äldre bostadsområdena karakteriseras av rutnät i strukturen och närhet till olika slags service och andra utbud.

Vad gör då ett område promenadvänligt?

Faktorer som rapporten från FHI beskriver som viktiga för fysisk aktivitet och promenadvänlighet är:

  • Tillgänglighet och närhet till utbud, service, anläggningar och andra destinationer.
  • Att staden är utformad enligt rutnätssystem eller att områden erbjuder många alternativa färdvägar för gående och cyklister.
  • Estetiskt attraktiva omgivningar.
  • Infrastruktur med ett bra utbud av gång- och cykelstråk, trottoarer, parker, grönytor och gröna stråk.

Faktorer som FHI beskriver som gör att områden blir promenadfientliga:

  • Långa promenadavstånd till utbud.
  • Bristfällig tillgänglighet till kollektivtrafik.
  • En fysisk miljö som är anpassad efter bilismens behov.
  • Undermålig standard på och brist på trottoarer.
  • Ett hierarkiskt vägnät.
  • Låg boendetäthet med en majoritet enfamiljshus.

En aktiv transport

Vad behöver det offentliga tänka på när det gäller att få människor att välja ett aktivt sätt att transportera sig, dvs. via cykel eller gång istället för att köra bil? I Folkhälsoinstitutets rapport ”Aktiv transport” trycker man på följande brister som har gjort att cykeln marginaliserats som transportsätt:

  • Cykelvägar behöver byggas ut så att de blir sammanhängande och tillräckligt finmaskiga.
  • Cykling och gångtrafik får låg andel av resurserna som satsas inom transportsektorn. Ökade resurser och en högre prioritering av frågan krävs.
  • Viktigt med ett helhetstänkande inom förvaltningarna om man ska få till en bra infrastruktur för gående och cyklister.

Man har även i en besiktning av gångmiljöer i svenska städer sett följande brister som motverkar promenader:

  • Bristfällig kontinuitet hos gångförbindelser.
  • Barriärer som skär av och delar staden, vilket medför riskfyllda och obekväma passager över starkt trafikerade gator.
  • Breda gator som inbjuder till höga hastigheter för motorfordon.
  • Dåligt anpassade miljöer för funktionshindrade, till exempel avsaknad av ledstänger och avfasade kantstenar, branta trappor, få sittmöjligheter.
  • Hinder på trottoarer och gångvägar, exempelvis i forma av parkerade bilar och skyltar
  • Avsaknad av information om målpunkter och säkra gångpassager.
  • Hållplatser som är svåra och riskfyllda att nå.
  • Mörka och trånga gångtunnlar, dålig belysning, skymmande buskage etc som skapar otrygghet.
  • Otydlighet om vad som är gångbana och vad som är cykelbana.
  • Bristfälligt underhåll som ger gropar och uppstickande brunnslock.
  • Undermålig snöröjning, vilket medför halkrisker och risk för fallskador.

Tillgång till anläggningar för idrott, motion och rekreation

Också när det gäller anläggningar av olika slag har närheten stor betydelse för om människor regelbundet är aktiva eller ej. Flera studier visar på att god tillgänglighet påverkar en fysiskt aktiv livsstil. Ju fler platser och faciliteter i området, desto högre sannolikhet att de boende är fysiskt aktiva.

Barn

Två grupper av människor, barn och äldre, ges speciell uppmärksamhet utifrån frågan vad den byggda miljön betyder för hälsan. Den nämnda rapporten från Folkhälsoinstitutet pekar på att barns stillasittande ökat under senare år som en konsekvens av medieanvändning, Tv och datorer, och av föräldrarnas skjutsande av barnen till skolan och olika aktiviteter. Samtidigt finns en grupp barn och ungdomar som motionerar och tränar regelbundet. Det blir allt vanligare med förskolor i städer utan egen skolgård. Planering har under de senaste årtiondena i begränsad omfattning utgått från barnperspektivet. Svensk forskning pekar på att barn med tillgång till förskolegård med naturinslag och där barn var ute större delen av dagen hade bättre motorik, bättre koncentrationsförmåga och lägre sjukfrånvaro än barn vid en förskola som enbart hade byggd miljö.

Närområdet kring bostaden, gården och närhet till grönområden och lekplatser spelar stor roll för barns fysiska aktivitet. För små barn finns klassisk forskning som pekar på att utevistelsen minskar i höghusområden, när ingen naturmark finns kvar och när det inte finns tillräckligt mycket utrymme och utrustning på gården.

Barns utevistelse har, både i Sverige och internationellt, minskat på grund av biltrafiken. Förr var lokalsamhällets lokala gator attraktiva för lek och spel men omfattning och hastighet på biltrafiken liksom bilparkering har minskat möjligheterna. Trafiksäkerhetsfrågorna är extremt viktiga för att för att skapa bättre rörelsefrihet för barnen. En del forskning anger att minskade hastigheter är en central faktor.

Äldre

Hälsovinsterna med regelbunden fysisk aktivitet för äldre personer har visat sig vara minst lika stora som för yngre personer. Samtidigt minskar graden av fysisk aktivitet med ökande ålder. Män är dock fysiskt mer aktiva än kvinnor.

Äldre är den grupp i samhället som sätter allra högst värde på att vistas i natur. Här har bänkar stor betydelse liksom en varierad natur. Många studier pekar på att närhet och tillgänglighet till olika slags utbud av service, verksamheter och parker har stor betydelse för de äldres benägenhet att promenera. Lokala mötesplatser gynnar både rörelser och social sammanhållning i området. Den beskrivning av promenadvänliga miljöer som gjorts mera generellt ovan gäller i hög grad för äldres vilja att promenera regelbundet.

Trygghet och säkerhet är nyckelbegrepp för äldres fysiska aktivitet. Här kan finnas en förklaring till kvinnors lägre fysiska aktivitet. Trygghetsfrågorna handlar både om trafiksäkerhet – där äldre är mer utsatta för olyckor än yngre – och rädslan för att utsättas för hot och våld kvällstid.

Gröna miljöer

Parker, grönytor, kolonilotter och tätortsnära grönområden är viktiga platser för närkontakt med naturen, och för många som bor i storstäder är en park inte sällan den enda platsen där sådana kontakter sker över huvud taget. Statistik från SCB visar dock att andelen grönytor minskat mellan 1980 och 2000 på grund av ökad bebyggelse. Speciellt markant är denna trend i storstäderna. Ändå anger en stor majoritet av svenska folket att de har nära – inom 10 minuters avstånd – till en park eller grönområde.

Närhet till parker har stor betydelse för utnyttjandet. Ett antal studier visar detta. Om en park eller grönområde ligger inom 200 meter från bostaden används den regelbundet av så gott som alla boende medan användningen minskar när avståndet ökar. I Stockholms län visar en undersökning att ju närmare centrumkärnan barn bor desto mindre tid tillbringar de i naturen eller grönområden.

Det finns en hel del studier som pekar på grönområdenas betydelse. Dels visar forskningen att människor som bor nära parker och liknande promenerar mera och är mer fysiskt aktiva. Parkens utformning verkar därvidlag ha stor betydelse. Återigen kan begreppet ”promenadvänlig” användas, här relaterat till om det finns intressanta och slingrande stråk, varierande miljöer som också samtidigt upplevdes som trygga. Men också platser att vistas på, för att läsa, sola eller umgås är viktiga.

Men forskning anger också mer direkta hälsoeffekter av att vistas i gröna miljöer. Flera översikter av forskning pekar på fysiska och mentala hälsovinster. Äldre som vistas i i parker i tätortsmiljöer får generellt sett förbättrat humör, lägre nivå av oro/ängslan och nedstämdhet och lägre nivå av stress m.m.

I Sverige har Patrik Grahn, Movium SLU, studerat den typ av förhållanden som beskrivits ovan och funnit betydande hälsovinster. Enligt Grahn är grönska bra för hälsan för att man inte behöver ta ställning till den information man möter när man till exempel tar en skogspromenad. I det moderna samhället möts man däremot av en massa komplexa intryck som pockar på ens uppmärksamhet att bli tolkade. Detta gör att våra hjärnor kan bli överlastade.

Grahns forskning visar också att ju mer tid man vistas i grönområden, ju mindre stressad upplever man sig vara. Här är som nämnts ovan avståndet till grönområdet viktigt. Har man nära till ett grönområde gör det att man tillbringar mer tid där. Tittar man på arbetsmiljöer kan man se samma resultat där, att stressnivån påverkas om man har nära till grönområden. Till och med möjligheten att kunna titta ut på ett grönområde från sitt fönster kan påverka stressnivån i positiv riktning.

Grönskans upplevda kvalitet

Förutom tillgängligheten till grönområden är de upplevda kvaliteterna viktiga. Här har Grahn med kollegor med hjälp av intervjuer formulerat åtta olika kvaliteter som möter olika behov hos människor:

ROFYLLD

Detta är ett mycket centralt, existentiellt behov. En tyst plats, där man kan lyssna till vindens sus, bin och humlor. En trygg plats, där man slipper skräp, ogräs, klotter eller spår av droger och våld.

VILD

Miljöer som ser ut att vara skapade av naturen själv. Kopplas ihop med sagor, folksånger och legender. Inspirerar vår fantasi. Stiglösa områden, klippor överväxta med mossa eller en liten klar sjö.

ARTRIK

Ett myller av arter, träd, blommor, fåglar, fjärilar. Ofta vatten, sjö, å, bäck, damm. Inspirerar till upptäckter. En plats där man kan överleva.

RYMD

Tillräckligt stort för att man inte direkt ska se slutet på det. Bra stigar. Utan gränser inom området. Som att komma in i en annan värld.

ALLMÄNNING

En plats där människor kan samlas. Öppen och gräsbevuxen. Det tycks i alla tider ha funnits behov av sådana platser för idrott, marknader, politiska manifestationer med mera.

PRIVAT

En omgärdad, trygg plats, där man kan vara med sig själv och sina närmaste. Där barn kan röra sig tryggt och leka. Där man kan experimentera.

SOCIAL

En mötesplats för nöje, med många avslappnade och glada människor. Festlig inramning, med blommor, lyktor, små butiker och restauranger.

KULTUR

Innehåller symboler för vår tid, våra värderingar, religion, historia etc. Kopplat till legender och myter, fascination inför tidens gång.

(Friluftsliv, framtid, folkhälsa. Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift nr 8 2005)

 

Odling och djurhållning i staden

Den ekologiska krisen har gjort att ett stort intresse skapats för odling och djurhållning i staden. Följderna är många. Till exempel kan de befintliga markresurserna i stadens geografi då användas mer produktivt, transporter minskar och man ökar den lokala kännedomen om maten. Men det har också sociala effekter och kan också på det sättet vara positivt för hälsan.

Odling i staden är inget nytt. Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar beskriver i en historik man kan gå tillbaka till kartor från 1600-talet och se att det då fanns jordområden utanför fästningen i Göteborg. Dessa kallades landerier, och där kunde man arrendera större eller mindre bitar mark. Det fanns även områden som användes gemensamt av stadens fattiga befolkning. Men efter hand växte staden över grönområdena.

Rörelsen för koloniträdgårdar som kom igång i början av 1900-talet var ett sätt att få till odlingsbar mark för arbetare och hantverkare i städerna. I Göteborg bekostades de första områdena med kolonier av donatorer. Kolonirörelsen växte på många ställen i staden under 1900-talets första hälft. Under 60-talet däremot var utbyggnaden av industrier, bostäder och parkeringar stor, vilket gjorde att en del av koloniområdena fick lämna sin mark. En motrörelse kom under gröna vågen i början av 70-talet. Ett intressant exempel på koloniområde från 1980-talet är Lövkojan, som började som projekt 1984, initierat av bland annat arkitekten Lena Jarlöv. Här är grundtanken att man får bygga lite som man vill, vilket gör området varierat och fantasirikt. Idag har priserna på kolonistugor i storstäderna ökat mycket, vilket gör att det finns en diskussion om att grundtankarna i kolonirörelsen försvinner.

Under 90-talet relaterades stadsodlingen till diskussionen om ekologi. Ett tidigt exempel är Galaxen, en stadslandsgård i Bergsjön som även har besöksverksamhet. Denna utvecklades i Bergsjön under 90-talet som en del av en satsning på att göra stadsdelen ekologisk.

På senare år har projektet Stadsjord bland annat sett till att tre grisar fick böka mellan husen i Högsbo. När projektledaren Niklas Wennberg berättade om Stadsjord i en föreläsning i seminarieserien Mellanrum, beskrev han det som att grisarna hade skapat en ny geografi i stadsdelen. Frågan ”Ska vi gå förbi grisarna på vägen hem”, gjorde att människor rörde sig på ett nytt sätt, inte bara från punkt A till punkt B i en effektiv rörelse. En sådan mikropaus i vardagen, skulle man kunna kalla för ett ”ställrum” (ett begrepp som fysikern Bodil Jönsson utvecklat), ett pausrum mellan arbete och bostad där man har tid för att ställa om inför nästa skede. Bodil Jönssons begrepp ”ställtid” från boken ”Tio tankar om tid” är väletablerat idag, och innebär att det behövs tid för att ställa om från en uppgift till en annan. Men begreppet ställrum är minst lika intressant, och kan i det här fallet användas för att beskriva den växande grönskans eller djurhållningens möjligheter att etablera pauser i vardagslivet och bidra till ett annat lugn i annars effektiva flöden.

Odling kan också vara en förutsättning för att skapa sammanhållning i bostadsområde, vilket även har effekter på hälsan (se tidigare referenser från FHI som beskriver att om man är integrerad i sitt närområde minskas risken för kroniska skjukdomar och mental ohälsa). Forskaren Pål Castell har i sin avhandling ”Managing yards and togeterness” undersökt hur gemensamt underhåll av gårdar i flerbostadshus påverkar den sociala sammanhållningen i ett bostadsområde.

Ett konkret exempel där man jobbat med att utveckla det sociala livet i ett bostadsområde genom odling är västra Gårdsten, där Gårdstensbostäder och Christer Nordström arkitektkontor byggde på växthus på husen och integrerade dem med tvättstugorna för att skapa ett nära socialt samband.

Andra exempel på pågående rörelser där man ser stadsodling som en viktig del i att ställa om till ett hållbart samhälle är Omställningsrörelsen (Transition towns) och Lärjeån lärlandskap. I båda fallen ser man det mänskliga lärandet och den gröna miljön som pedagogisk och social miljö som förutsättningar för att skapa förändring hos människor.

Det finns också odling med ett mera uttalat hälsoperspektiv inom grön rehabilitering.

Lästips:

  • Castell, Pål (2010): Managing yards and togetherness
  • Hopkins, Rob (2008): The transition handbook
  • Jarlöv, Lena Horgby, Charlotte (1991): Lägenhetsträdgårdar: ett nygammalt sätt att förbättra bostadsmiljön
  • Jönsson, Bodil (2004): Vunnet och försvunnet

 Rapporter från Folkhälsoinstitutet:

  • Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet
  • Barns miljöer för fysisk aktivitet
  • Samhällsplanering för ett aktivt liv
  • Äldres miljöer för fysisk aktivitet
  • Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade
  • Grönområden för fler
  • Barns tillgång till lekområden
  • Närmiljöns betydelse för barns och ungas hälsa