GIS som verktyg för sociala data

Publicerad: 20 mars, 2013
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

GIS som verktyg för sociala data var det första temat för föreläsningarna på Forum s2020 torsdagen den 7:e mars 2013. Här följer ett referat av föreläsningen:

Marie Eriksson, Geodataavdelningen på stadsbyggnadskontoret:

GIS (Geografiskt informationssystem) har många möjligheter som verktyg. Jag vill här ge några exempel på vad man kan göra för typ av kartor och inspirera till idéer. Jag vill också ställa några frågor till er utifrån era verksamheter i stadsdelsförvaltningarna och vad ni skulle tycka vore användbart:

– Vad tycker du kan vara bra att redovisa på karta, som skulle vara hjälp i er verksamhet?

– Finns det data i t.ex. Göteborgsbladet, Enhetskatalogen, inom era verksamheter och hos andra förvaltningar som skulle kunna vara bra att visa på karta?

– Kan data kombineras för ökad nytta?

– I vilka sammanhang kan dessa kartor behövas?

– Fundera på om det finns geografiska frågor? (arealer, avstånd, vad ligger inom…osv)

I vardagen kan man till exempel se användning av GIS i media, i artiklar där man exempelvis markerat vilka platser som kan vara otrygga i Göteborg. Det ger också interaktiva möjligheter – de som läser kan klicka i var och varför det är otryggt, och man kan få upp och läsa andras kommentarer.

GIS innebär att man lägger in referenser till en plats, till exempel en adress eller koordinat – och så finns det en programvara som hanterar det. Det bygger på en hantering av informationslager.

Varför ska man använda GIS?

– Ett sätt att visa olika saker som varierar

– Ger en översiktlighet

– Ett sätt att hitta mönster

– Kan ge en tydlig presentation av ett budskap för bred publik

– Verktyg för uppföljning och jämförelser

– Ett sätt att lagra data

– I analyser ger det en ny dimension! (Man kan ställa geografiska frågor som: – Hur många förskolor ligger inom 1 km från fastighet x?, – Hur ser valresultatet ut i ett område?, Hur många äldreboenden finns här?, Vilka typer av brott? – Vilka gator ligger inom mitt skötselområde?, – Hur stor procent av befolkningen över 70 år har hemtjänst?)

Våra målsättningar säger att:

1. Användning av geodata inom staden skall öka

2. Geodata skall tillgängliggöras för alla sdf, fackförvaltningar, politiker.

Ni hittar oss på goteborg.se (under Bygga och bo – Kartor, mätning, fastighetsfrågor) och vill man kan man beställa en karta så kan ni på stadsdelsförvaltningarna bara höra av er till oss.

Vi försöker nu få in synpunkter och kolla av vad staden behöver.

För de som jobbar i staden har vi Infovisaren. Infovisaren är ett handläggarstöd där man kan titta på data enligt fördefinierade frågor, utifrån vanligt förekommande arbetsuppgifter, man kan också publicera och sprida information. Vi har nu också Q-GIS och MapInfo för några i varje verksamhet. I dessa program kan man skapa data, justera data, ställa alla möjliga frågor, det är ett specialdesignat handläggarstöd.

Det finns lager av information i Infovisaren, och man kan tända och släcka information. Här finns kartor från olika förvaltningar, och vybilder knutna till olika platser i staden. Vi flyger över staden varje år i maj och tar bilder – så ni i stadsdelsförvaltningarna kan vara med och önska områden som ni vill att vi ska fotografera, om ni har något särskilt projekt som ni vill ha bilder av. Vi har snedbilder och vi har ortofoton som blir som kartor som man kan lägga annan info på.

Fler exempel på data:

– Adresspunkter

– Fastighetsindelning

– Bullermätning

– Busshållplatser

– Befolkningsstatistik

– Lägenhetsregister

– Enhetskatalogen (verksamhetsdata)

– Vi ingår också i en nationell geodatasamverkan som innebär att vi får data från andra kommuner, länsstyrelser etc.

Olika nivåer av indelningar:

– SDF

– Primärområden

– Basområden

– Fastigheter

Detta är indelningar som finns på andra ställen i landet också. Utöver detta har vi en indelning som heter mellanområden i Göteborg.

Har man mycket data man vill ha in i samma karta är ett tips att lägga in stapeldiagram.

Enhetskatalogen som man kommer åt via goteborg.se är en bra informationsbank – verksamheterna själva fyller på här. Jag vill passa på att skicka med att det är viktigt att hålla infon uppdaterad!

En idé som kom upp på ett annat möte med stadsdelsförvaltningarna var att man skulle kunna lägga in dokumentation från trygghetsvandringar i GIS – om man har gps i sin telefon så blir fotot geokodat – så då kan man lägga in fotona med kommentarer på en karta.

Det finns två sidor idag som är interaktiva på goteborg.se som är GIS-baserade; Min stad och City Planner. Min stad är som ett ”klotterplank” för medborgarna. Det är inte en officiell väg för synpunkter, utan snarare en plats att gå in och titta på vad folk tycker om staden. Men finns ingen officiell mottagare av det som skrivs här. City Planner är ”förslagslådan på nätet”. Här lägger vi pågående projekt i staden. Man kan gå in via Bygga och bo – och tycka till om pågående projekt. Just nu pågår ett pilotprojekt i Örgryte-Härlanda för att testa detta verktyg som en del av en medborgardialog i några primärområden så det blir spännande att se hur det fungerar för detta.

Under föreläsningen fanns möjlighet att skriva ned Möjligheter och önskemål kring användningsområden för GIS för stadsdelsförvaltningarna. Detta är vad som kom in:

  • Bostadsstatistik, tex: Bostadstyp, tillgängliga lägenheter, upprustningsår, byggår
  • Befolkningsstatistik och in/ut-flyttning per basområde.
  • Göteborgsbladet per basområde i kartform
  • Presentera förändringar över tid
  • I samarbete med medborgarna tex: Dokumentation av synpunkter eller kartan som presentation om vad som finns, är på gång osv.
  • Analyser (geografiska frågor), tex: Hur många barn finns inom 500 m från förskola? Hur många % av befolkningen har 300-400 m till kollektivtrafik?
  • Generellt önskemål om GIS-samordning mellan stadsdelsförvaltningarna.

llona Stehn – utvecklingsledare stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné:

– Jag vill berätta hur jag har använt mig av GIS-kartor för att lägga ut sociala data när jag har jobbat med planärenden.

I till exempel ett remissvar kring Majstångsgatan i Majorna använde jag en karta i en bilaga till nämnden som visade den befintliga fördelningen av bostadsstorlekar. Även om de flesta vet att det finns få stora lägenheter i Majorna, så var det ett bra och överskådligt sätt att bekräfta den bilden. Med hjälp av cirkeldiagram i varje basområde visade olika tårtbitar antalet ettor, antalet tvåor etc. Vi fick statistiken från enheten Samhällsanalys och statistik på stadsledningskontoret. I ärendet blev det så tydligt för mig och politiken att vi behövde fler stora lägenheter.

Vi gjorde också kartor som visade på fördelning av upplåtelseformer i stadsdelen, för att se vilka former som var representerade och vilka som skulle behöva komma till för att få till en blandning.

En annan karta gjorde jag på beställning från äldreomsorgen. De ville se befolkningsprognos över tid per primärområde. Man ville få en framtidsöverblick i kartform som visade hur mycket äldre det kommer vara framöver i äldreomsorgen.

När vi gjorde ett uppdrag för Kärnanstadsdelarna, som Lundby, Centrum, Majorna och Linné kallades, så producerade vi en rapport som heter ”Sociala data på karta”. Denna gjordes 2010, så statistiken är inte helt färsk längre. Men man kan titta på den som ett exempel på hur man kan hantera sociala data på karta. Det vi såg var mest intressant som metod var när man kombinerade olika typer av information på en karta – eftersom det i sig var ett sätt att analysera förutsättningar utifrån en viss frågeställning. Till exempel la vi information på en karta kring var barnen bor, var förskolor finns och hur många barn det finns på varje skola. Vi gjorde också en karta som visade trafikmängden på olika leder + demografi för barnen per basområde + ett lager sociotopkartor som visar användning av grönområden. Det var ett sätt att se var barriärerna är till grönområden för barnen i stadsdelarna. En annan karta visade var förskolor och skolor låg, och hur luftkvaliteten såg ut just på dessa platser. En ganska skrämmande bild!

Reflektioner från publiken:

– En fråga kring effektivitet – varför gör man inte liknande kartor över hela Göteborg som alla kan använda sig av? Marie: det skulle man absolut kunna göra. Alla data är över hela Göteborg så det är inte så stor skillnad i arbetsinsats. Men det är bra att få input från stadsdelarna kring vilka frågor man skulle vilja att det gjordes kartor, så att de blir använda.

– Det är viktigt att tänka efter vad det är vi vill förmedla, vilket budskap vill vi föra ut? Då är kopplingen till politiken viktig. Vi kommer alltid att bli tvungna att i varje stadsdel reflektera över vad vi vill skicka för budskap från stadsdelsförvaltningen till politiken. Och den analysen behöver vi göra i varje stadsdelsförvaltning, eftersom den är så kopplad till våra verksamheter. Vi behöver lägga tid på analysdelen och dra slutsatser från detta. Kartor som dessa ska vara redskap för att kunna göra bra prioriteringar i stadsdelen. Det finns inget självändamål i att göra kartor – det ska utgå ifrån ett behov, att man vill ha svar på en fråga.

– Trygghetsvandringar skulle kunna ligga i infovisaren! Där väljer man vad man vill dela med andra. Man kan ange vem som får tillgång till ett material. Det innebär att man skulle kunna visa trygghetsvandringar mellan stadsdelar. Det vore jättebra om man hade som princip att om man gör en kommunal trygghetsvandring så ska den in där. Så skulle man kunna skriva in datum när vandringen är gjord, och datum när det är åtgärdat.

– Informationen som kommer in till Kontaktcenter skulle också kunna samlas på en karta. Man skulle kunna fota med telefonen och sms:a det till kontaktcenter – så lagras det i en karta där man kan klicka i synpunkter. En del kommuner har det som en officiell väg.

– Det kan finnas en risk i att säga att ”sociala data på karta” är en viss typ av data. Det är viktigt att inte isolera i förväg vad som har ”sociala effekter”. Nästan alla data, som exempelvis geografiska förhållanden, har ju sociala effekter.

– När man presenterar ett sådant här material med data på karta, är det viktiga vilket samtal det sätter igång. Det måste vara verktyg för att vi tillsammans ska i en viss riktning.

Referat: Vanja Larberg

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.