Stöd till social ekonomi

Publicerad: 5 september, 2013
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

Torsdagen den 16:e maj 2013 hade Forum S 2020 bjudit in kollegorna som jobbar med Stöd till social ekonomi; enhetschefen Lotta Lidén och utvecklingsledaren och kommunikatören Anneli Assmundson, för att de skulle berätta om sin verksamhet. De bjöd i sin tur in Vägen ut, Café Tellus och Coompanion till att delta på forumet.

Här följer ett referat av föreläsningen:

–          Vi inom enheten Stöd till social ekonomi har ett uppdrag att stärka organisationer som deltar i det gemensamma bygget av ett hållbart samhälle. Vi kommer under föreläsningen göra djupdykningar men också försöka visa en större bild av hur frågorna ser ut.

Vad innebär då begreppet social ekonomi? Jo verksamheter inom social ekonomi är organiserade verksamheter som har samhälleliga ändamål, demokratiska värderingar och som är organiserade fristående från offentlig sektor. De ska inte ha ett vinstintresse i botten. Vi pratar alltså om civilsamhället – den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av staten. Civilsamhället har sin grund i de rörelser som startade i motstånd mot stat och makt, till exempel fackföreningar. Efter ett tag fick dessa rörelser andra möjligheter till inflytande och påverkan – och man bildade då ett område som hette ”Folkrörelsepolitik”, vilket det hette fram till 2009. Sedan 2009 under borgerlig regering heter det ”Politik för det civila samhället”.

Det finns ett antal besläktade begrepp som används i olika sammanhang:

–          Ideella organisationer

–          Idéburna organisationer

–          NGO (termen används mycket inom internationellt utvecklingsarbete och står för non-governmental organization)

–          Non-profit (en term som används i USA)

–          Voluntary sector (används i Storbritannien)

–          Economi sociale (används i Frankrike)

–          Tredje sektorn (används i Tyskland)

–          Inom Göteborgs stad använder vi ofta, men inte alltid, social ekonomi

Både det offentliga och organisationerna själva anser att dessa verksamheter är viktiga för samhället, och man ser att något skulle gå förlorat utan organisationernas insatser i samhället.

I Göteborgs stad har politikerna tydligt uttryckt att man vill stödja social ekonomi.  Man ser utvecklingen av social ekonomi och den civila sektorn som helt nödvändig för offentlig verksamhet, och att föreningslivet är viktigt som ett socialt kitt i staden.

Fördelning av stöd till föreningar i Göteborg 2012:

Social resursnämnd fördelade 90 miljoner och Idrott- och föreningsförvaltningen 80 miljoner.  Kulturnämnden beviljade 54 miljoner till föreningslivet och den sammanlagda summan för stadsdelsnämndernas bidrag var 13 miljoner.

Social resursnämnd fördelar bidrag till organisationer som arbetar inom det sociala området och funktionshinderområdet. Organisationerna kan ha följande inriktningar:

–          Medlemsvård

–          Socialt arbete

–          Entreprenörskap/sociala företag

Vad är sociala företag?

–          Företag som möter samhällsproblem och som baseras på affärsmässiga metoder.

–          Arbetsintegrerande sociala företag är företag som har skapats för att öka möjligheterna till arbete för människor utanför arbetsmarknaden

–          Vanligaste formen är ekonomiska föreningar, men de kan även drivas som ideella föreningar, stiftelser eller aktiebolag

–          Drivs de som aktiebolag har de särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB)

Allt fler jobbar i sociala företag:

–          Många som har svårt att komma in på den vanliga arbetsmarknaden jobbar i sociala företag.

–          Företagen sysselsätter närmare 9000 personer

–          2012 fanns 268 registrerade sociala företag

–          Snabbt expanderande organisationsform

–          På fyra år har det skett en ökning på 80 %

–          Flest sociala företag finns i Västra Götaland enligt kartläggning från Tillväxtverket 2012.

Idékom

I mars 2010 startades samverkansrådet Idékom i Göteborg. Ledamöterna består av politiker, tjänstemän och representanter från olika organisationer inom social ekonomi. Rådet behandlar frågor som är gemensamma för staden och social ekonomi.

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi

2007 inledde regeringen en dialog med landets idéburna organisationer och 2008 tecknade man en överrenskommelse inom det sociala området mellan idéburna organisationer, regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Den nationella överenskommelsen har inspirerat flera kommuner till att teckna lokala överenskommelser. I september 2012 skrevs Göteborgs lokala överenskommelse under av Göteborgs stad och ett femtiotal organisationer.  Arbetet med att ta fram överenskommelsen tog drygt två år.

Det som skiljer Göteborgs överrenskommelse mot andra är att den inte bara gäller det sociala området eller integrationsområdet. I Göteborg kan alla föreningar ansluta sig till överenskommelsen såväl idrottsorganisationer som sociala företag.  .  Idékom har också tagit beslutet att nätverk får vara med och underteckna – även om de inte har den traditionella föreningsformen. Ingen som har velat underteckna har fått nej.

Politiskt sett ville man ha en bred överrenskommelse som täcker in alla områden. Vi har det, och vi jobbar med handlingsplaner kring de olika delarna

Det kanske kommer en rörelse att man organiserar sig i branscher ju mer social ekonomi växer, men idag ser det inte ut så, än så länge har man så pass lika frågor.

Vision

Så här ser visionen ut:

”Göteborg är en stad där medborgarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara”

Överenskommelsen bygger på 6 gemensamma principer:

–          Integritet och oberoende

–          Dialog

–          Kvalitet

–          Långsiktighet

–          Öppenhet och insyn (i kommunens verksamhet)

–          Mångfald (mångfald av utförare men även en öppenhet inför nya organisationsformer)

Många organisationer har nästan en kommunal struktur för att leva upp till kommunens krav – men det är viktigt att se att vi inte tappar engagemang och det som är viktigt i föreningarna med för höga kvalitetskrav.

Idéburet offentligt partnerskap

Det verksamhetsbidrag/föreningsbidrag som man får ska inte inkräkta på föreningens självbestämmanderätt. Men ibland vill man styra lite mer från kommunen, då finns det en mellanform som heter ”Idéburet offentligt partnerskap”. Det är en form som inte har prövats än i Göteborg. Men det är en mellanform mellan föreningsbidrag och kommersiella kontrakt. Ska vara ”en ekonomisk tjänst av allmänt intresse”. Västerås har ett med stadsmissionen att driva en mötesplats för hemlösa – där valde man att göra det mer specifikt för att kvalitetssäkra vad man får tillbaka. I region Skåne har man tecknat en rad avtal inom samma område . Syftet är att man vill göra en lite tydligare beställning än det andra bidraget ger möjligheter för. Det är ett juridiskt reglerande avtal. En del kan vara att det ska finnas med forskning och utveckling. Det är nog snarare en fråga om tid att detta kommer att hända i Göteborg än om det kommer hända.

LOU

–          Formellt ägs verksamheten av den upphandlande myndigheten

–          Mellan parterna upprättas kommersiella kontrakt

–          I samverkan med social ekonomi kan det uppstå en krock mellan två styrningsprinciper

–          Under 2014 ska 50 % av tjänsteupphandlingen i Göteborg ske med social hänsyn. (här finns det ett stort intresse inom social ekonomi kopplat till det målet – men i målet om upphandling finns det egentligen inga upphandlingar till social ekonomi.

Kriterier som läggs in i social hänsyn

När vi talar om social hänsyn innebär det att det ska gynna tre grupper: utrikes födda, ungdomar och långtidsarbetslösa.  Det kommer att handla mycket om att samarbeta i leverantörsområden om sociala företag ska kunna gå in och vinna en upphandling. Vissa områden kan man göra det dock, inom städ till exempel. Västra Göteborg genomförde en upphandling med social hänsyn förra året.

Vilken betydelse har överenskommelsen haft?

Ersta Sköndal har genomfört forskning på den nationella överenskommelsens effekter. Man kan se att den har lett till:

–          Ökad mängd dialoger

–          Katalysator i processen för samverkansprocesserna

Framtidskommissionens rapport

Rapporten Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa lanserades den 21:e februari i år. Den pekar på ideella organisationers förmåga att skapa kontakter mellan olika grupper och på samhällets ansvar för att låta dem ta en större plats i välfärden utan att de förlorar i oberoende och engagemang.

 

Efter att Lotta Lidén och Anneli Assmundson gjort sin föreläsning presenterade sig tre verksamheter; Christina Byström från Coompanion, Patrik Linnstrand från Vägen ut! och Rieada Ibraheem från Café Tellus:

Coompanion är rådgivare för personer som vill starta företag tillsammans i ekonomisk förening/kooperativ. Vi ser styrkan i att man jobbar tillsammans och startar företag tillsammans! Vi driver två stycken ESF-projekt för att jobba med detta:

–          Sfinx – Sveriges första företagsinkubator för etablering av arbetsintegrerande sociala företag

–          Kompetensutveckling för Göteborgs sociala ekonomi

Sfinx är en inkubator för sociala företag. Detta är unikt. Det är en stödstruktur för start av fler hållbara sociala företag, och det innebär att sociala kooperativ hjälper till att stötta varandra. I inkubatorn får företagen stöd efter behov, det kan innebära mentorskap, fackutbildning, entreprenörsutbildning, hälsoaktiviteter, karriärstöd, grupp/individutveckling, Kontor/mötesrum, Dator/internet, administration

Sfinx-metoden innebär:

–          Stöttning för en ekonomisk förening med minst tre delägare/medlemmar

–          Ambitionen är att deltagarna blir delägare

–          Successiv inslussning i entreprenörskap

–          Att skapa en plattform som är stabil och trygg och säker

Vi kan hjälpa kooperativen att komma igång, få ett brett kontaktnät, skapa stabilitet och kompetens i styrelsen. De utmaningar vi kan se är att affärsidéerna måste passa individerna i längden, och finansiering kan också vara en klurig fråga. Myndigheternas uthållighet är en nyckel. Och marknaden måste KÖPA!

Coompanion har startat ett pris som heter Stora sociala företagsfrämjarpriset. De organisationer som vi tycker har stöttat bäst har fått priset, och nu senast var det Angereds stadsdelsnämnd som vann priset.

Vägen ut! Är ett konsortium och en av anledningarna till att Göteborg är i framkant när det gäller social ekonomi. Vägen ut! startade för elva år sedan. Människor med missbruk och kriminalitet i bakgrunden behövde arbeten, och det innebar att Vägen ut! startade.  Konsortiet Vägen ut! innebar att man kunde anställa sig själva så att man fick ett jobb, och sedan kunde man även anställa andra. Det har utvecklats efter hand, och nu finns även en verksamhet för ungdomar som heter Y-screen.

Inom Vägen ut! så såg man att känslan av utanförskap är den samma oavsett vad orsaken är; det kan vara depression, missbruk etc. Det har skett stora saker med de som arbetstränar hos Vägen ut. På ett år har personer som tidigare inte ens klarade ögonkontakt gjort en egen resa, tar egna initiativ, är med ute i jobb och tar egen kontakt.

Vägen ut! har elva sociala företag och 109 anställda, bland annat ett tryckeri, halvvägshus med boende och behandling, ett tvätteri, ett arbetsträningskök och en re-do-verkstad där gammalt görs om till nytt, både textil och möbler.

Vägen ut! anställer alltid någon som arbetstränat hos dem, och återinvesterar vinst för att skapa flera jobb och initiativ. Gör ett socioekonomiskt bokslut som visar hur mycket Göteborgssamhället vinner på verksamheten.

Café Tellus: öppnade 2012, så det har funnits i ett år. De var nio kvinnor från början, fem är kvar. Tellus gör smörgåsar, lunch, beställningar. Tre personer beställer varorna, en har ansvar för ekonomin och en gör scheman. Men det är en platt organisation och alla delar på arbetet och turas om att jobba. Tellus finns i folkuniversitets lokaler, så de får gratis hyra, en bra form av stöttning! Detta innebär dock stora krav på öppettider, för folkuniversitet öppnar klockan 8 och stänger 21, och har öppet på lördagar också. Tellus ska börja anställa nu, en person har redan fått anställning, och i augusti ska tre personer till få anställning. I inledningsskedet för verksamheten fanns en handledare från sfinx.

Referat: Vanja Larberg

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.