Hela staden

Publicerad: 15 december, 2011
Sidansvarig: Vanja Larberg
Referat

 

En liten stad med den stora stadens problem. Så kan Landskrona beskrivas. Men varför blev det så? Vad var det som ledde till att den forna folkhemsidyllen bytte skepnad till segregerad problemstad och Sverigedemokratisk högborg? Det är några av frågorna som avhandlas i rapporten ”Hela staden – social hållbarhet eller desintegration?”.

Det är ett mycket ambitiöst och kraftfullt grepp som tas om Landskrona i Hela staden. Huvudredaktören Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid högskolorna i Malmö och Växjö, samarbetar i boken med 15 andra forskare. Själv har han skrivit tre av totalt 16 kapitel (samt förordet).

I det allra sista kapitlet Desintegration och hållbar stadsutveckling föreslår han just begreppet ”desintegration” som alternativ till den inarbetade termen ”utanförskap” (för övrigt lanserad av de borgerliga partierna inför valet 2006).
Resonemanget som förs i detta avsnitt känns centralt för hela boken. Om det är Salonens avsikt framgår inte, men det andas programförklaring.

Salonens poäng med att använda ”desintegration” istället för ”utanförskap” är att det enligt honom bättre beskriver och förklarar den helhetsproblematik som har lett fram till Landskronas kris. Termen ”utanförskap”, hävdar han, bidrar istället till förstärkt stigmatisering. Enligt Salonen påminner ordet om ”det klassiska underklassbegreppet, där orsaker och symptom” … ”förläggs till de utpekade människorna eller områdena själva och döljer och/eller bortser från de strukturella problemen”.

I kapitlet Efter industrisamhällets sorti tidigare i boken tecknar Salonen porträttet av en stad som genomgått en total förändring på några årtionden. Med hjälp av analyser och statistik förklarar han vad som ligger bakom att Landskrona förvandlades från staden som lockade arbetare till varv och annan industri till en plats som människor istället pendlar bort ifrån för att hitta arbete. I detta avsnitt kommer Salonen också in på vad det är som gör Landskrona till en småstad med den segregerade storstadens kännetecken, till exempel: alarmerande uppdelning i boendet, historisk omvandlingsprocess men trög näringslivsomvandling, stor skillnad i levnadsvillkor mellan befolkningsgrupper och osäkerhet kring identitet och framtid.

Det tredje och sista kapitlet signerat Salonen har rubriken En blågul stad? Myter och sanningar om staden. Här konstaterar han bland annat att de blandade bostadsområdena i Landskrona har minskat dramatiskt i antal under de senaste 20 åren. Segregationen liknar den som finns i de tre storstäderna, och jämfört med andra städer i Landskronas storlek har den ökat dramatiskt.
Salonen poängterar att det inte bara är i så kallat utsatta områden som bostadssegregationen syns. Trenden märks i lika hög utsträckning på det sättet att bostadsområden med högutbildade etniska svenskar blir alltfler och alltmer koncentrerade.

Men detta är som sagt bara några av alla de infallsvinklar på fallet Landskrona som görs i boken. Vladimir Cotal San Martin, forskare i sociologi och medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, skriver till exempel i kapitlet Sverigedemokraterna och ”invandrarproblemet” om hur medierna har hanterat Sverigedemokraternas exempellösa framgångar i Landskrona.
Genom att exemplifiera med ett antal artiklar från olika tidningar vill Cotal San Martins visa hur medierna indirekt och kanske både omedvetet och ofrivilligt medverkar till att förstärka Sverigedemokraternas ställning. Invandrares situation beskrivs ofta som ”invandrarproblemet”, konstaterar han. Vinklingen av konkreta händelser ur det perspektivet leder till att man ”inte bara ger SD stöd, utan också förstärker och upprätthåller uppfattningen om invandraren som ett socialt och samhälleligt problem”.

Barns och ungdomars bild av polisen, brottsförebyggande arbete, globaliseringen i vardagen och frivilligorganisationers roll är exempel på andra intressanta ingångar i Landskrona som görs i boken. Sammantaget ger Hela staden en mångfasetterad och nyansrik helhetsbild. Säkert kan den bidra till att öka förståelsen för varför staden Landskrona blev som den blev.

Referat: Johan Bergsten