Gotrends och Min stad

Publicerad: 4 februari, 2014
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

Torsdagen den 30:e januari 2014 inleddes årets serie av Forum S2020 med två presentationer av digitala verktyg som visar på hur staden kan visualiseras på olika sätt. Först ut var Jan Kaaling och Lutz Ewert från stadsledningskontorets enhet Samhällsanalys och statistik, och sedan presenterade Eric Jeansson ”Min stad”. Här följer referat av föreläsningarna:

Lutz Ewert:

Om vår enhet kan man säga att den har utvecklats mycket från att vara en sluten statistikenhet till att vi har en dialog med användarna. Till exempel har de nya utvecklingsavdelningarna i stadsdelsförvaltningarna gjort att vi har en helt ny dialog än vi hade innan. Nu kommer det mycket mer respons på våra siffror – och i nästa steg kanske vi kan hitta sätt att anpassa oss till de som ska använda det. Vi är intresserade av vilka berättelser som statistiken skulle kunna ingå i.

Jag vill börja med att fördjupa bilden av den demografiska utvecklingen i Göteborg. Demografin är nämligen en viktig faktor till varför vi idag har större klyftor i staden. Demografin spelar en jättestor roll för ekonomins hållbarhet

Göteborg växer

Man säger ofta att befolkningstillväxten berättar om en stad är attraktiv – just nu är det full fart uppåt – i nuläget har Göteborg 533000 invånare. Vi har haft en väldigt snabb befolkningstillväxt de senaste åren. Det är en stabil trend med undantag från 70-talet då befolkningen minskade – mestadels på grund av utflyttningar till kranskommunerna.

Kranskommunerna, de 12 kommuner som tillsammans med Göteborg bildar Stor-Göteborg och som ingår i GR, måste tas med i beräkningen för att se om Göteborg är attraktivt. Det är ju en arbetsmarknad som hänger ihop. Om vi ser till de senaste siffrorna är det ungefär samma tillväxt i Göteborg som i kranskommunerna (10-11 % ökning under åren 2003-2012). Storstockholm och Stormalmö har växt lite snabbare än Göteborg (14-15 %), i Malmös fall beror det delvis på bron till Köpenhamn. Men det beror också på att de som invandrade under de här åren ofta var grupper som redan fanns i Malmö och Stockholm, så det var dit man sökte sig. Det föddes också lite mer barn i de kommunerna.

Vad består då ökningen av i Göteborg? Det är ju två delar – om man tar födda minus döda så får man befolkningens inneboende växtkraft. Och med inflyttade minus utflyttade får man en nettoinflytning. De båda delarna är ungefär lika stora i Göteborg, medan i kranskommunerna har flyttningarna betydligt större betydelse.

Göteborg har ett stort överskott i inflyttning medan kranskommunerna har underskott. I den flyttvinst som Göteborg har är det en stor dominans av ungdomar 20-27 år. Den gruppen lämnar kranskommunerna.

Göteborg har också en stor nettoinflyttning från utlandet. Kranskommunerna tappar lite befolkning till övriga landet.

Vilka kommer då till Sverige? Jag vill visa ett cirkeldiagram för att nyansera den bild som oftast används i debatten av hur inflyttningen till Sverige ser ut. Vilken grupp tror ni är den största invandrargruppen till Sverige? Det är faktiskt svenskar. Svenskar som har flyttat ut och hem igen är den största gruppen. De ingår i gruppen som heter ”Uppehållsrätt”, som uppgår till 20 % av de som flyttar in.  Andelen flyktingar är 13 %, arbetskraftsinvandring står för 24 %, och sen är det en grupp på anhöriga på 28 %, vilket kan vara anhöriga till vilken som helst av de andra grupperna, och sen finns det en grupp på studenter som utgör 15 %.

Om man ser till var Göteborg tappar befolkning, så är det till regionen. Den grupp som lämnar Göteborg är barnfamiljer – förskolebarn och deras föräldrar. De har ofta hög utbildning, goda inkomster, och förvärvsarbetar i stor utsträckning.  Den grupp som flyttar in har ofta lägre inkomster, till exempel är det studenter som flyttar hit för att skaffa sig en utbildning.

För att sammanfatta hur det ser ut så har alltså Göteborg en stabil befolkningstillväxt, men den är svagare än övriga storstadsområden. Göteborg är en magnet i regionen, och en förädlare genom tillgången till utbildning.

Demografiska utmaningar fram till 2022

Med hjälp av en kurva över antalet födda i Sverige 1900-2012, så kan vi se vilka demografiska utmaningar som samhället står inför.

Sverige är ett av de länder som har störst svängningar i demografin. Därför behöver den finnas med i förklaringar när man pratar om samhällsförändringar – demografer behöver vara framme och framföra relevansen i åldersstrukturen.

En stor utmaning som vi står inför är äldrevården för 40-talisterna. Eftersom den grupp som är gamla idag inte alls är lika stor som 40-talisterna, så kommer behovet att öka mycket. Vi står också på grund av demografin inför en stor fluktuation för skolan.

Vi står mitt i stora förändringar på arbetsmarknaden – många 40-talister som lämnar och många nya som kommer in. Detta påverkar samhällsekonomin, kommunerna och samhället som helhet.

Gruppen 1-5-åringar har ökat med 8200 under åren 2003-2012. Vi räknar med att ökningen under de kommande tio åren kommer att vara 3300. Detta innebär att det kommer att krävas en fortsatt utbyggnad av förskolan, men inte lika mycket som idag.

Frågan med de stora grupperna barn kommer förstås sen komma till skolan – en jätteökning där.

Under senaste 10-årsperioden har barn 6-15 minskat med 2400. Dessutom gick 3000 elever till Friskolorna. Detta innebar alltså en minskning med 5000 elever för Göteborgs skolor.

Det är alltså en komplex fråga hur det kommer bli nu när det ökar med så mycket skolbarn, men samtidigt vet man inte hur många som kommer till kommunen och hur många som kommer gå till friskola.

Personer i åldern 19-24 år är nu 49 700, och det är en grupp som vill ta klivet ut och få bostad och ett jobb – det kommer att bli en jätteutmaning på arbetsmarknad och bostadsmarknad på grund av babyboomen på 1990-talet under de kommande åren.

Tyvärr säger inte statistiken något om motivet till varför man flyttar från Göteborg idag. Jag vet att man för några år sedan genomförde en sådan enkätundersökning i Malmö kring anledningarna till att folk flyttade därifrån. Det är ju någonting som skulle vara intressant för Göteborg också.

Det är idag svårt att hitta hur många som är daginvånare och hur många som är nattinvånare i olika stadsdelar – och detta är viktiga siffror utifrån stadsutveckling, så det är ett utvecklingsarbete. Man får inte heller glömma att många bor på ställen som inte finns i siffrorna. Många bor till exempel i studentbostäder som inte är skrivna där. En del har ett kontrakt men är fortfarande folkbokförda hos föräldrarna. I Malmö hade man för ett tag sedan en kampanj där man kunde vinna en cykel om man folkbokförde sig på sin studentbostad.

Gruppen 75-84-åringar är idag 13800 personer. Detta är en grupp där hemtjänsten börjar bli aktuell, och vi har haft en jätteökning de senaste åren. Förr eller senare kommer också jättepuckeln med 40-talister till hemtjänsten. De börjar komma i slutet av den här tioårsperioden som vi har framför oss, och tio år senare kommer de tunga insatserna komma. De som efterfrågar äldreomsorg just nu är färre, därför stängs äldreboende, om några år kommer det däremot öka.

För att sammanfatta: Vi har en långsammare ökningstakt av förskolebarn, vi kommer att få 500 nya klasser i grundskolan (en ökning av ca 12500 elever), ”babyboomsbarnen” behöver bostäder och arbete (1990-talisterna) och när det gäller äldreomsorgen kommer vi se en förändring inom staden – behovet kommer att växa i vissa delar av staden medan det kommer minska i andra.

Angered kommer till exempel att öka, medan Frölunda kommer att tappa. De förändringar som sker inom staden ställer frågor om vi ska flytta på de gamla eller om vi ska flytta på omsorgen? Det kommer också att finnas en större andel invandrare bland de som blir gamla, och det är en fråga i sig. Även om man har lärt sig perfekt svenska under sin tid i Sverige, så kan det bli så när man blir gammal att man tappar lite av det språk som man har lärt sig som vuxen och faller tillbaka på sitt modermål.

Hör gärna av er med tankar och idéer kring vilka berättelser som ni skulle tycka vore intressanta att berätta med hjälp av statistik!

Jag vill understryka igen hur viktigt det är att ha med demografin i analysen. Till exempel finns debatten kring hur det ser ut – om det är fler barnfamiljer som stannar i stan, eller om det är fler som flyttar ut? Svaret är helt enkelt att det är både och – både fler som flyttar ut och fler som stannar. Detta är helt enkelt för att det finns fler barnfamiljer! Och ha i bakhuvudet att en del av att staden och regionen dras isär beror på åldersstrukturen. Här finns det också viktiga frågor; många runt 60-65 bor i de man småhus man byggde runt -75, men nu när de börjar de bli äldre, kommer de då att flytta tillbaka till Göteborg och bli en kostnad i äldrevården? Det är ju en grupp som är rörligare än tidigare generationer, så det är inte helt lätt att bedöma. Samtidigt skulle en ny lägenhet för många kosta mer än den avbetalade villan.

Jan Kaaling:

Göteborgssamhällets utveckling

Vår avdelning hade tidigare ett uppdrag att årligen göra en utvärdering av Göteborgssamhället. Vi gjorde därför under åren 1991-2007 en rapport som hette Göteborgssamhällets utveckling, och som till slut blev rätt så bra. Istället för att titta framåt som de flesta som jobbar med hållbar utveckling gör, tittade vi bakåt för att se vad som verkligen hade hänt.

Gotrends och tre trender

Jag blev för ca tio år sedan väldigt fascinerad av Hans Roslings sätt att skapa berättelsen med hjälp verktyget Gapminder. Därför ringde jag honom, för att se om vi kunde skapa något liknande för Göteborg. Vi fick då låna en av hans utvecklare från Gapminder i Malmö, en kille som blev anställd hos oss sen, och som klarade att bygga verktyget för oss i Göteborg.

http://www17.goteborg.se/data/EkonomiOchUtbildning2009.swf

Uppbyggnaden av berättelsen är i det här programmet – Gotrends – en berättelse från en övergripande samhällsnivå till familjenivån. Vi börjar med de tre storstadsregionerna i en första bild, och vi tittar på funktionella analysregioner, d.v.s. utsnittet baseras på människors faktiska vardagsmönster. Ofta är det ganska meningslöst att jämföra Göteborg och Stockholm rakt av om man går på den administrativa indelningen, därför är det bättre att utgå från individernas levnadssätt och hur de i praktiken rör sig i regionen, det säger mer.

Sen kan vi då gå vidare till vår egen region, och se samspelet mellan delar av Göteborg och kranskommunerna. Man kan se att kranskommunerna vinner på att ligga nära Göteborg som är motorn i regionen. Det är dock stora skillnader mellan de olika kommunerna, 2007 skiljde det så mycket som över 100000 i medelinkomst mellan de två kommuner som hade bäst nivå och sämst nivå. 2007 passerades Göteborg av alla GR-kommunerna, förutom Ale och Lilla Edet, men nu har nog även de gått förbi. Hur hållbart är det att vi idag i Göteborg har en inflyttning av de med låga inkomster och en utflyttning av de med höga? Kommentar från publiken: Man kanske får acceptera att vi har en regional bostadsmarknad, och istället resonera utifrån att vi har ett skatteutjämningssystem.

De animeringar som sen visar skillnaden i inkomst och utbildning och hälsa mellan det som tidigare var 21 stadsdelsförvaltningar, och hur skillnaderna ökat väldigt mycket under ca ett decennium, var bilder som verkligen väckte bestörtning när de visades för kommunstyrelsen för ca tio år sedan. Man såg att utvecklingen gick åt helt fel håll.

Vi publicerar inte så mycket just nu kring de gamla stadsdelarna, men vi kan plocka fram det om ni skulle vilja. Statistiken finns på primärområden och basområden också.

Vi ingår i ett forskningsprojekt som Mistra Urban Futures håller i som heter Cities as value networks  – och där har en flyttstudie beställts där vi tittar på mekanismerna bakom flyttar. Det var även meningen att det inom projektet skulle göras kvalitativa intervjuer, men det är inte säkert att den delen kommer att genomföras.   Kommentar: – Att stadsdelsförvaltningarna ska ha koll på befolkningens levnadsvillkor och vad som påverkar dessa, innebär ju att man skulle behöva göra kvalitativa studier – för anledningen vet man ju inte förrän man frågar folk.

Om man ska sammanfatta den här dragningen med tre trender så ser de ut så här:

–          Den första trenden är storstadsregionernas roll som tillväxtmotorer

–          Den andra trenden är att Göteborg tappar i relation till omgivningen

–          Den tredje trenden är att skillnaderna mellan olika grupper ökar

Ett nytt Gotrends

Nu har vi tagit fram en ny variant av Gotrends som ska vara lättare att uppdatera.  Den första varianten som vi hade fungerade inte på längre sikt. Vi har utvecklat det i koppling till Excell vilket gör det väldigt enkelt att fylla på med nya data.

Så i nuläget kan man säga att det inte är tekniken som är utmaningen – utan vad vi vill visa och att det finns en berättelse bakom. Till exempel tog det lång tid att hitta de två indikatorerna utbildning och inkomst i den första varianten av Gotrends – två indikatorer som skulle berätta något när de sattes ihop och visades över tid. Det måste dels finnas pålitlig statistik över tid över just den indikatorn, och det måste hända något också, man måste kunna dra slutsatser av den bild som man får. Det är där vi får hjälpas åt – och där vi gärna tar emot tips och idéer från er- vad skulle vi kunna berätta?

Referat: Vanja Larberg

 

Klotterplank. Det ordet använder Eric Jeansson, chef för geografiska informationssystem (GIS) på stadsbyggnadskontoret, när han pratar om e-tjänsten Min Stad, ett tredimensionellt webb-verktyg.
– Intresset är stort. För närvarande har Min stad haft 14 000 besökare, berättade han.

Det var tre år sedan som tanken föddes på en virtuell mötesplats om stadsplanering för invånarna i Göteborg. Eric Jeansson och hans kolleger arbetade därefter intensivt med frågan, och i slutet av maj 2012 lanserades Min stad. Reaktionerna var överlag mycket positiva, konstaterade han.
– Intresset var enormt när nyheten om verktyget presenterades i Göteborgs-Posten. Och i samband med lanseringen fick Min stad priset Excellence Award på Geospatial World Forum i Amsterdam.
Målen med Min stad är tre till antalet, förklarade Eric Jeansson: att fungera som en mötesplats, att skapa möjligheter till debatt och att engagera göteborgarna i frågor om stadsutveckling.
För de närvarande under Forumet demonstrerade han hur verktyget fungerade och berättade samtidigt om de avancerade funktionerna.
– Om man vill kan man så att säga ”flyga” över staden och utforska hur den ser ut. Men det går också att föreslå och göra förändringar, att med klossar lägga till byggnader eller till och med ta bort befintlig bebyggelse och slå upp nya hus på samma ställe.

Koppling till Facebook

I menyn på sidan finns också kategorier – bo, jobba, cykla, mötas, uppleva kultur, bevara etc. – som kan knytas till de förslag som besökaren lämnar. Förslaget får en ikon som signalerar kategori och i samma meddelande finns det skriftliga inlägg som man har skrivit.
Liksom många andra Internet-baserade verktyg är Min stad kopplat till Facebook, fortsatte Eric Jeansson.
– Att koppla den sortens portaler till sociala medier kan alltid vara känsligt, så det var inget självklart beslut. Men vi kom ändå fram till att det var bäst ur en rad synvinklar, inte minst för att få en önskvärd spridningseffekt.
Dessutom gör Facebook-kopplingen att finns det en identitet knuten till varje förslag eller debattinlägg. Däremot är det inte så att förslagen diarieförs, sa Eric Jeansson.
– Och vi svarar inte heller på idéerna som presenteras. Men tack vare den sociala mediekopplingen så kommuniceras ju förslagen till andra medborgare som kan gilla eller ogilla det som framförs – därav termen klotterplank. Den funktionen gäller förstås också för politiker och tjänstemän som tar del av idéerna och förslagen.

Vill bredda målgruppen

Trots den höga besökssiffran – för närvarande alltså 14 000 – så vill Min stad nå ut till ännu bredare grupper än vad som idag är fallet, berättade Eric Jeansson. Både ungdomar och kvinnor är för tillfället underrepresenterade.
– 75 procent av dem som är inne på Min stad är män och medelåldern är 35 år.
Tankar finns om hur ungdomar och kvinnor ska lockas att ta steget in, sa han.
– En idé är att koppla digitala spel till verktyget, en annan att ta fram en app som man skulle kunna ladda ner och använda när man noterar något i staden som man vill gå in och förändra eller diskutera.
Han berättade också att elever på Schillerska redan har använt Min stad i undervisningen i samband med projektet ”Min plats i Göteborg”.
– Resultaten av de arbetena diskuterades och debatterades därefter i klasserna. Det blev mycket lyckat. Vi tar mer än gärna emot liknande idéer från er om hur vi på olika sätt kan nå både ungdomar och kvinnor med vårt budskap.
Förutom att vara en mötesplats där förändringar av staden kan föreslås så fungerar Min stad alltså också som en modell där göteborgarna kan informera sig virtuellt om hur deras stad ser ut. Det går också att få en bild av planer för framtiden och om möjliga befarade framtidsscenarion, berättade Eric Jeansson.
– Vi jobbar just nu med att fram en hydromodell som kommer att visa hur det kommer att se ut om vattenståndet ökar si eller så mycket, berättade Eric Jeansson.

Bild ger bättre uppfattning

Att kunna visualisera den typen av kritiska situationer betyder mycket, fortsatte han.
– En visualisering förmedlar en mycket tydligare bild av till exempel en översvämning än vad det gör när någon bara berättar om den.
Under föreläsningen fick Eric Jeansson frågan om Min stad skulle kunna visualisera även sociala data som exempelvis löner.
– Absolut kan man tänka sig det. Då skulle man till exempel markera husen i en viss del av staden med en viss färg för att på det sättet markera genomsnittlig lön där.
En bild av hur centrala Göteborg kommer att te sig om ett antal år, när Västlänken och Centrala Älvstaden är utbyggt, kommer så småningom också att gå att få. En lika detaljerad bild av planeringen av mindre centrala områden som till exempel Frölunda Torg erbjuds inte automatiskt.
– Vi har valt att bara lägga in större projekt i Min stad. Däremot är det fullt möjligt att lägga in hur små projekt man vill. Idag använder vi dock verktyget City Planner för kommunikation av stadsbyggnadsprojekt i både stor och liten skala, sa Eric Jeansson.

Fakta/Min stad
Funktioner:
Ger virtuell modell av Göteborg. Besökaren kan också bygga egna förslag samt kommentera och lämna förslag och idéer i ett virtuellt klotterplank.
Antal besökare: 14 000.
Min stad baseras på: Den globala molntjänsten City Planner, en så kallad webblösning från den svenska programvaruleverantören Agency 9.
Tekniken: Har utvecklats av Saab (endast den bakomliggande 3D-stadsmodellen).
Andra städer: Norrköping och Linköping använder tekniken på liknande sätt. Göteborg är dock ensamt om att – fullt ut – integrera sociala medier i verktyget.

Text: Johan Bergsten

 

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.