Genus, feminism och normer i planering och gestaltning

Publicerad: 27 april, 2015
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020, Jämställdhet

 

Är våra städer jämställda idag? Om inte – vad kan vi göra åt det? Torsdagen den 23:e april 2015 bjöd Forum S2020 in Karin Brodin, landskapsarkitektstudent i Malmö som nu jobbar på Gehl arkitekter, och som under sin utbildning varit med och startat upp genusgruppen No man´s land. Här följer ett referat av föreläsningen:

Vad är No man´s land?

  • Under utbildningen stötte vi sällan eller aldrig på ett genusperspektiv på planeringen. Det är bakgrunden till att vi startade upp gruppen No man´s land. Vi studenter såg att det inte fanns ett aktivt arbete med frågorna på skolan, vilket utbildningsansvariga också själva uttryckte. No man´s land jobbar i en mängd olika format, vi genomför föreläsningar, inspirationsmöten, workshops, studiecirklar och studiebesök. Vi vill också utveckla olika typer av metoder för att jobba med frågan.

Vad handlar genusperspektiv och jämställdhet om?

  • Den grundläggande utgångspunkten för genusperspektiv är att skilja på Kön, som är det biologiska könet, Genus, som är det sociala könet, och att vara medveten om Normer, vilket är det socialt accepterade beteendet. Alla avsteg från normen innebär också att en kan bli ifrågasatt.  Det finns många kategorier där en kan tillhöra normen och då få en överordnad position, eller inte tillhöra normen vilket kan innebära en underordnad position. Kategorier som etnicitet, sexuell läggning, kön och klass har alla sina normer, och kan innebära diskriminering i form av rasism, homofobi, sexism och klassförtryck.
  • Jag skulle vilja att ni diskuterar frågor som Vilken makt har vi över andra människor i er organisation? Vilka normer bidrar ni till att befästa/förändra? Vad värdesätts inom er verksamhet? Hur kan ni jobba mer normkreativt? Hur kan en applicera normkritik på en plats? Reflektioner i publiken: – Vad innebär det att vara man i en offentlig förvaltning där majoriteten är kvinnor? – Byggsektorn har en manlig kultur som påverkar stadsplaneringen. – När är vi fast i våra strukturer och snarare förstärker stereotyper istället för att bryta dem– och när har vi kommit några steg på vägen? – Risken är att de sociala aspekterna blir instoppade i den manliga strukturen. – Det är en utmaning att översätta perspektiven i den sociala världen till ingenjörsmässiga värden. – Samma rörelse finns inte åt andra hållet att ingenjörer och ekonomer försöker arbeta in sina frågor i det sociala.  

På vilket sätt återfinns dessa strukturer i staden?

  • Under en period fanns det en uppfattning om att könstillhörighet skulle uttrycka sig i arkitekturens form. Det vill säga att kvinnliga arkitekter skulle rita runda och mjuka former och manliga arkitekter fyrkantiga. Men som vi ser det så återspeglas inte könet i själva formen för arkitekturen. Snarare handlar det om att ha ett normkritiskt perspektiv på själva processen – vem har gjort vad och för vem?
  • Strukturerna präglar även uttrycken i det offentliga rummet. Strukturerna är som ett grått regn som faller över staden. Exempelvis om en studerar statyer så blir det tydligt att traditionellt sett porträtteras kvinnor ofta nakna och utan namn i offentliga miljöer, som en ömsint moder med sina barn representerande någon sorts universellt värde.  Männen å sin sida är oftare historiska personer och porträtteras på hästar och med svärd. Det går också att se att fler gator är uppkallade efter män. Det väcker frågor om vilka gärningar som går till historien och om alla människor kan känna sig representerade av dessa?
  • Strukturerna gör att olika intressen prioriteras i samhällsplaneringen. En större andel av offentliga bidrag går till manliga aktiviteter än till kvinnliga aktiviteter. Vad är det som gör att parkeringsplatser och fotbollsplaner har prioriterats? Kan vi hitta andra platser och andra rum där fler vill delta och vara med?
  • Strukturerna påverkar också normerna i det offentliga rummet. Här finns outtalade och uttalade normer kring vem som får visa upp sig i det offentliga rummet och vem som ska gömma sig bakom stängda dörrar.

Hur kopplas välkänd problematik till fysisk miljö?

  • Att känna rädsla innebär en begränsning och det upprätthåller förtrycket. Det är välkänt att det inte är de grupper som statistiskt sett är mer utsatta för fysiskt våld är de som är mest rädda för att utsättas. Oavsett så begränsar känslan av otrygghet livet.  Många hittar på strategier för att kunna röra sig ute. Rädslan är en ständig påminnelse om maktstrukturer som finns. Våldet sker som vi alla vet oftast hemma, men rädslan är större på en park eller en gata. Hur kan vi då få de platserna att upplevas tryggare med de medel som vi har? När fler grupper känner sig trygga och tar plats utomhus, så får det positiva effekter även på andra strukturer.
  • Ensamstående begränsas på bostadsmarknaden. Kvinnor är oftare ensamstående med barn än män, och har oftare lägre löner. Det finns normer för hur lägenheter planeras idag, vilket inte alltid möter de många behov som finns i olika typer av familjebildningar. Exempelvis skulle det kunna planeras med fler små sovrum och gemensamma kök mellan lägenheter.
  • En annan fråga är vem som drar det kortare strået i den regionala planeringen? Kvinnor kör ju mindre bil och åker mer kollektivt, de har generellt sett större ansvar för hemarbete, och i kombination med ineffektivt resmönster blir vardagen svårare än för männen. Samtidigt är kvinnors ressätt det mest ekologiskt hållbara.
  • Sexistisk reklam som sätts upp på stan är en ständig påminnelse om könsroller och maktstrukturer. Det är stereotyper som reproduceras i det offentliga rummet varje dag. Det finns därför flera städer som förbjudit reklam på busshållplatser. Bland annat visar undersökningar att om det finns sexistisk reklam på en busshållplats så upplevs den otryggare.
  • Alla de här lagren läggs på varandra och skapar en helhet för vem som har det lätt och tillgängligt i vårt samhälle och vem som möter många hinder.
  • Men om det finns en medveten het kring Normkritik kan vi ställa frågan – Måste det vara så? Om det finns ett Intersektionellt perspektiv kan vi ställa frågan -Är det bara kvinnor som drabbas? Och finns det ett Genusperspektiv har vi med oss frågan – På vilket sätt påverkar detta kön?
  • Frågeställningar för diskussion: Hur påverkar din organisations arbete människors upplevelser i offentliga rum? Vad skulle ni vilja förändra i den fysiska miljön? Är arkitektur och stadsplanering effektiva metoder för förändring? Hur jobbar ni med fysiska miljöer i din organisation? I vilka sammanhang?
  • Reflektioner i publiken: – Finns det inte risker att cementera stereotyper om vi lägger in för mycket i vad kvinnor och män ”generellt” tycker om? – Vi behöver kvalitetssäkra dialogen och få någon sorts jämvikt när det gäller de tillfrågade. – Viktigt att hitta ett bra sätt att fråga. När vi frågar barn om lekplatser så vet vi att vissa saker kommer att komma, som är trendiga just nu och ligger högt upp på en ”önskelista”. Men det gäller att ställa frågorna på ett sätt så att vi kommer bakom önskelistan– då börjar det poppa upp saker som ligger bakom trender och föremål. – Det finns genusperspektiv när det gäller vad vår organisation agerar på. När det är akuta lägen så springer vi på det, exempelvis vad vi ska göra för de unga männen så att de inte bränner bilar eller skjuter varandra, men vi tappar tjejerna i detta. Vi brister som organisation i de lägena. Det finns risker att det långsiktiga hamnar i ett styrdokument och kanske inte aktiveras i det akuta läget.

Metoder – både kortsiktiga och långsiktiga

Kortsiktiga/Liten skala/Snabb process/Experimentella

Exempel på kortsiktiga insatser är pilotprojekt, medborgarsamverkan och konst.

Temporära förändringar – kan visa på alternativ, ge tydliga effekter, skapa opinion och övertyga beslutsfattare.

Medborgardeltagande – direkt inflytande, nya röster, nya perspektiv. Grupper som blir mycket påverkade och hindrade av normplanering kanske är de som involverar sig minst som medborgare. Ett exempel när man jobbat för att göra på ett annat sätt är Rosens röda matta i Rosengård där tjejer var med i hela processen och jobbade. En frågeställning som kommit upp i relation till det projektet är om man inte riskerar att förstärka vissa stereotypa bilder av vad killar vill och vad tjejer vill med ett sådant projekt? Men då kan man gå tillbaka till vad syftet är – om syftet är att tjejer rent faktiskt ska ta mer plats på offentliga ytor så har projektet uppnått det.

Transparens – i Finland jobbar man med att skapa öppna boenden för kvinnor som varit utsatta för våld. Istället för att gömma undan dem och stigmatisera offren, så skapas öppna, inbjudande boenden som ger trygghet. Istället kontrolleras förövaren. Männen får komma dit och hälsa på under ordnade former. Sättet att jobba lyfter också fram och visar att vi har detta problemet i samhället.

Långsiktiga

Funktionsblandning

Ett gott exempel är Wien som jobbar med planer för gender mainstreaming i planeringen

Infrastruktur  – jobba med nätverk av vägar i mindre skala så att det ges en mängd rörelsealternativ

Teknik I Kairo finns något som heter HaressMap, ett GIS-verktyg för att kartlägga otrygghet. Med hjälp av GIS går det att koppla mycket information till vilka funktioner olika platser har, lägga in statistik, exempelvis var flest kvinnor rör sig (sjukhusområden exempelvis som är en stor arbetsplats för kvinnor). Då fås ett bra underlag för att se var en ska prioritera en förändring. Det kan också vara ett sätt att koppla upplevelsen till funktionen.

För att inte riskera att befästa strukturer så fundera över målsättningen med ett projekt! Prova i liten skala och se de många små parallella förändringarna.

Viktiga att värna om i genusmedveten planering:  

  • Byggbolagen har makten men folk vill ha alternativ!
  • Öppna, aktiva entréplan
  • Innergårdar  – skapa platser för möten där ingen konsumtion behövs, och värna platser i förtätningshetsen
  • Kollektivtrafik som alternativ till bil
  • Funktionsblandning
  • Representation

Sammanfattning:

  • Se världen utifrån normkritiskt- och jämställdhetsperspektiv
  • Vem har tillgång till staden – vem äger rummet?
  • Självkritik
  • Inkludera
  • Påverka effekten och symptomen
  • Testa – ta små steg i taget

Kontakt: nomanslandmalmo@gmail.com

Referat: Vanja Larberg

 

Delade exempel

Inga delade exempel ännu. Varför inte skriva det första?

Har du andra exempel? Dela gärna med dig här:

Din e-postadress publiceras inte.