Från stigma till rättvisa

Publicerad: 21 november, 2011
Sidansvarig: Vanja Larberg
Forum S2020

 

Frilandsjournalisten och författaren Mattias Hagberg föreläste för Forum S2020 den 18:e november 2011 under rubriken Från stigma till rättvisa. Hans ingång till föreläsningens tematik är personlig. Drivkraften att på olika sätt skriva om social rättvisa kommer från en uppväxt på gränsen mellan Högsbo och Kungsladugård. Efter hand har han sett hur olika det gått i livet för jämnåriga från de olika områdena, vilket väckt ett engagemang och ett intresse för att undersöka vidare.

6 olika begrepp eller tankemodeller var utgångspunkten för föreläsningen. Här följer några sammanfattande rader om vart och ett av Hagbergs begrepp:

1. Territoriell stigmatisering

Raskravallerna i LA 1965 och Brixton 1982 är exempel på när ras och plats började kopplas samman. Detta tankesätt, ett territoriellt stigma, slog efterhand rot i Europa. Det innebar att man började se det som att det var en geografisk plats i sig och inte en samhällsordning som var problemet.

Lästips: Loic Wacquant, Urban Outcasts, 2008. Mustafa Dikec: Badlands of the republic, 2007.

http://www.bokforlagetatlas.se/blogg/mattiashagberg/2011/09/bara-vi-inte-pratar-om-rattvisa

 

2. Nihilistisk revolt

Om destruktiv gängkultur. John Hagedorn beskriver i boken ”A world of gangs” 2008, hur migration + städer + fattigdom + segregation + diskriminering + ungdomar = gäng. Attityder skapas där det mesta upplevs likgiltigt och meningslöst, och där amerikansk populärkultur är ständigt närvarandre som kulturell ram.

http://www.bokforlagetatlas.se/blogg/mattiashagberg/2010/02/en-varld-av-gang

 

3. De ovärdiga

Grupper som är ”bortom arbetslinjen” i något som man skulle kunna kalla för institutionell arbetslöshet. Hagberg beskriver ett samhälle med en allt bredare medelklass + en grupp på ca 10 % som inte är med alls i samhället + en grupp på ca 10 % rika. Dessa grupper lever i allt högre grad parallella liv ovetandes om varandra. Vi genomgår också just nu ett stort globalt skifte i hur vi använder teknik, och de som är i en marginaliserad position kan ha svårt att ta sig in.

 

4. Ett postmodernt bröduppror

När det idag är kravaller och samhällets regler är satta ur spel, vad är då mest begärligt? Att sno en i-phone eller ett par gympadojjor? Idag säger våra materiella tillhörigheter mer än kanske ett namn eller titel gör att vi är delaktiga i samhället.

Lästips: Zygmunt Bauman: Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, 1998.

 

5. Welcome to the themepark

Samhällsutveckling anno 2011 – de som redan har ska strykas medhårs. Städer ska inrättas så att studenter, turister och exploatörer ska vilja komma dit. Det är den ”kreativa klassen” (en omskrivning för övre medelklass?) som ska lockas.

 

6. Det mest förbjudna

Är det möjligt att igen börja tala om rättvis fördelning? När Jämlikhetsanden av de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett kom 2009 väckte den mycket uppmärksamhet då en omfattande forskning visade på att jämlika samhällen var bättre både för de som har det lite bättre ställt och de som har det sämre. 2011 har den amerikanska filosofen Martha Nussbaum gett ut boken ”Creating Capabilities” vars grundinställning till hållbarhet är att alla människor ska ha möjlighet att utveckla sin fulla potential. Nussbaum nagelfar de grundläggande begrepp som vi utgår ifrån idag kring vad vårt samhälle är till för. Begreppet tillväxt är ett sådant ord som vi byggt upp vårt samhälles mening kring. Nussbaum frågar sig vad som skulle hända om det istället var ord som värdighet och självrespekt som var de centrala?

http://www.bokforlagetatlas.se/blogg/mattiashagberg/2011/09/bortom-tillvaxten

 

Referat: Vanja Larberg